Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/782

SWE

SWE

771

Bärgslagerne. Ehuru de största af Rikets skogar äro til ringa nytta genom brist på möjelighet at framföra deras produkter, är likwäl skogs-afkastningen af mycken betydlighet, och består förnämligast i bjälkar, spiror, masteträn, skeppswirke, med mera, samt bräder til 160 à 180000 tolfter, tjära 50 à 60000 tunnor, beck 10 à 12000 tunnor, potaska 2000 skeppund, kimrök, med mera; utom den myckenhet kol, som åtgår för Bärgswed, timmer för landets behof. Djurfångst och Skytteri är äwen en binäring i de norra Landsorterne. Pälswärk och en myckenhet skogsfogel utgöra huwudsakeliga winsten däraf. — Bärgwärk. Järn är den metall som utgör Sweriges rikedom. Det största antal Järngruwor finnas i Örebro Län, där de utgöra nära en trededel af hela Rikets och därnäst i Carlstads Län, i det förra 55 och i det sednare 35. Efter medium kan antagas at 170 à 180 järngruwor årligen arbetas, med en malmwinst af omkring 800000 skepp:d malm, hwilken tilsamman med de sjö och myrmalmer, hwaraf i wissa orter, särdeles i Småland, tilgången är ymnig, ger et qvantum af mellan 5 och 600000 skeppund tackjärn, som smältes wid nära 400 masugnar. Häraf tilwärkas wid 420 Järn-hammarwärk, enligt Hammarskatten 385710 skeppund stångjärn och 45427 skeppund ämnes och manufactursmide, tilsamman 431137 skeppund årligen. Koppargruwor äro inalles 11 som bearbetas, förnämligast wid Falun, hwarest Gruwefältet kallas Stora Kopparbärget. Det Kopparwärk som därnäst är af mästa betydenhet är wid Åtwidaberg i Östergötland. På 10 år 1786–1795 har Koppartilwärkningen wid alla Kopparwärken i Riket warit 80927 skeppund, årligt

medium 8093 skeppund, men i sednare tider är Koppartilwärkningen minskad, likwäl har Falu Gruwa på et år i sednaste tider lämnat 4385 skeppund koppar, då de öfriga 10 mindre Gruwor ej giwit mer än 1357 skeppund tilsamman. Mässing. tilwärkas wid 5 Wärk. Under 8 års tid 1781–1788 har tilwärkningen warit 42850 skeppund, årligt medium 5356 skepp:d. Silwer finnes förnämligast wid Sala i Westmanland. Största qwantiteten därnäst tilwärkas uti guld- och silwerwärket wid Falun. De öfrige Silwerwärken til antalet 13, äro af mindre betydenhet. På 20 år 1776–1795 har Silwer-tilwärkningen stigit til 54604 marker. Årliga medium däraf är 2730 marker. Utur Sala Gruwa ensam har et af de sednare åren erhållits 1973 marker. Guld finnes egenteligen wid Ädelfors uti Alsheda Sokn i Småland, men i sednare tider har et annat Guldwärk tilkommit nämligen wid Falun. Orsaken til detta Guldwärks anläggning är följande: Wid undersökning af warphögarne wid Falu Koppargruwa fann man at den casserade malmen war blandad med blyglans, som innehöll silwer, hwilket lönte mödan at utdraga. Detta silwer war gyldiskt, utur hwilket man med fördel kunde skeda guldet. Tilwärkningen af Guld wid desse bägge Guldwärk har på 5 år 1791–1795 warit 44 marker 10 lod. Bly-Gruwor finnas egenteligen icke i Riket, ehuru synnerligen rikhaltig blymalm förekommer uti Kedkewara bärg i Lappland, men wid Sala och Löfåsens Gruwor håller silwermalmen jämwäl bly, hwilket man skedar från silfret äwenså skedas bly wid Falun utur den därstädes befintliga blyglansen. Blytilwärkningen wid Falun och Löfåsen har på 5 år 1791–1795

A a a 2