Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
9
Min hand blott vinkar — och jorden sopas:
Allt lefvande till det rummet far,
Der intet öra hör namnet ropas,
Och ingen tunga sig rör till svar.
Min fot lustvandrar —
Och stjelper throner;
Och Alexandrar,
Napoleoner,
De Herrar fordne i höga loft,
De äro vordne en handfull stoft.
I låga jorden, på den de vandra,
På den de strida om rang och arf,
Jag blandar slägterna om hvarandra,
Jag lägger tiderna hvarf på hvarf.
I djupa natten
Ej följer prakten,
Och icke skatten,
Och icke makten.
En gång de ägas — en annan gång
De andras äro, som laga fång.
