Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
13
Ransaken, dödlige! edra syften,
Med bäfvan forsken er själs begär;
Och rena händer och hjertan lyften
Till Den, som vet hvad i menskan är.
J till den orten
Dock skolen lända,
Der öfver porten,
Till tidens ända,
Det skrefs oryggeligt, det beslut:
Här hvar går in, och går ingen ut!
Er jorden slukar, med värf och planer,
Och lycker åter sin mun igen,
Om likt favoner, om likt orkaner,
J vederqvickt eller härjat den —
Men ej af jorden
Ert mått begären;
Ty det J vorden
Och det J ären,
Det verket, eder blef anbefaldt,
Den Ende känner, som känner allt.
