Den här sidan har korrekturlästs
Så fridfullt de uti Herran somna,
Så fröjdfullt hälsa de Herrans dag:
De ur bedrövelse äro komna
Och undan ödenas alla slag.
Ej mera fångna
I jordebanden,
De äro gångna,
Då talar Anden,
Ur mödans träldom till fridens hem,
Och deras gärningar följa dem.
De äro gångna! De gingo tida
Till rätta hemmet i Fadrens hus.
De skola bo i den staden vida,
Där sol och måne ej skifta ljus:
Ty klara solen
Är Han, som råder
Från höga stolen,
Och ser i nåder
Till allt, som rum i den staden fick -
Och liv och salighet är Hans blick!
