Den här sidan har korrekturlästs
Ej ovan jord är en borg belägen,
Som eder tryggar, I vandringsmän!
En egen egendom I ej ägen,
Fast öppet fastebrev lytt på den.
Se diademen
Och sorgedoket,
Och purpurbrämen
Och arbets-oket
Sig nya hufvuden sluta kring,
Om nya halsar de slå sin ring!
I ären komne, I skolen gånga;
I haven här icke hem och hus:
I skolen bo i den staden trånga,
Där sol och måne ej tända ljus;
Där sköldemärket
I porten krossas,
Och ur dagsverket
Den trötte lossas,
Och fångens länkar och hjärtats band
Så spröde brista för samma hand.
