Sida:Drömslottet 1920.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Leslie Moores historia.

det gå över hennes läppar. Det gamla såret torde väl vara läkt nu, fastän det svider ibland. Hon var ju bara barnet, och tiden är barmhärtig mot barnen, Anne. Småningom började hon skratta igen — och hon hade det allra behagligaste skratt. Det hör man sällan nu mera.

— Jag hörde det en gång härom kvällen, sade Anne. — Det var ett ovanligt melodiskt skratt.

— Frank West började tackla av efter lille Kenneths död. Han var inte stark, och gossens död tog hårt på honom, om också Leslie var hans älsklingsbarn. Han blev tungsint och slö, och en dag hängde han sig i sin egen vedbod. Och sin bröllopsdag valde han till på köpet. Stackars Leslie var naturligtvis den, som först skulle hitta honom — kom ned i vedboden för att spänta litet stickor. Och så gjorde hon upptäckten.

— Så gräsligt, sade Anne och ryste. — Den stackars, stackars flickan!

— Leslie grät inte på sin fars begravning mer än hon gjort på Kenneths, men hennes mor tjöt för två. Leslie hade all möda att söka lugna och trösta henne. Rose bar sig verkligen mycket illa åt, det tyckte vi alla, men Leslie hade det största tålamod med henne. Hon höll ju av sin mor, och hon tålde aldrig ett ord av klander mot någon av de sina. Så jordades Frank West bredvid sin son Kenneth, och Rose lät sätta upp ett stort monument på hans grav. Det var betydligt större än både hans karaktär och hans eftermäle. Och säkert är, att det var större än vad Rose hade råd till, för farmen var intecknad högt över skorstenarna. Men kort därpå dog Leslies gamla farmor — en präktig gumma, på vilken Leslie nog delvis brås — och hon lämnade efter sig litet pengar åt Leslie, så pass, att hon kunde ligga ett år vid lärarinneseminariet i Charlottetown. Leslie hade föresatt sig att om möjligt ta lärarinneexamen och sedan förtjäna så pass, att hon kunde ligga ett par terminer vid Redmondhögskolan. Det hade varit faderns älsklingsidé — han ville att hon skulle fullfölja, vad han inte hunnit med. Leslie hade en utmärkt begåvning och stor ambition. Hon tog sin examen, och se’n fick hon plats vid skolan i The Glen. Hon

79