Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/514

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

94

torde ändå vara att söka leda drottningen in på en förnuftigare bana.

Ehrenpreutz hade föresatt sig att icke mer falla ur sin rol: väl spelad, kunde han ju nu pumpa Pechlin, så mycket han behagade, men vid förslaget att inleda drottningen på en förnuftigare väg, skiftade hans ansigte ändock färg.

— Fortsätt, yttrade han emellertid, fortsätt, baron.

Man hörde att något tungt hvilade på hans bröst, ty rösten ljöd nästan såsom halfqväfd.

— Jag har anledning till den förmodan, bemärkte Pechlin, att drottningen just i dessa dagar ämnar draga några af sina djerfvaste schackspelsdrag.

— Verkligen?

— Jag vet att hon med all ifver lägger an på bondeståndet.

— Ni känner det, säger ni.

— Lars Larsson är en slug och dristig karl. Han bearbetar bönderna af alla krafter. Forbus har åtagit sig att uppträda såsom en slags vice värd på Holländska Dün. Wrangel gör sina slag bland opinionerna inom riddarhuset, sysselsatt med en ny politisk brochyr. Drabant-corpsen är beredd att lemna handräckning till hvilken dårskap, som helst. Silfverhjelm lärer hafva sitt höggvarter på ett värdshus i Mäster Samuels gränd. Bedrager jag mig icke, så är tiden redan utsatt.

— I hvad ändamål?

— Så snart rikets ständer fattat sitt beslut, rörande konungens inlaga, är tiden inne.

— Till hvad?

— Hvad vet jag, herr grefve? Ryktet är blott en rök, intill dess det verkliga förhållandet visar sig som klar låga. Ännu ryker det blott. Politiken, grefve, är blott en väfnad af opinioner: karaktererna bestå ränningen, ryktet inslaget. Lifvets stora uppgift är, att taga reda på hvad som är sant eller icke sant. Vanligtvis får man bana sig vägen genom många osanningar till sanningen. Jag säger att jag har många anledningar till hvad jag yttrar: det är allt, hvad man kan begära af förutseendet. Sjelfva visheten är ju endast en större eller mindre anledning.

— Det kan så vara — men vidare — vidare …