Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Lovisa Ulrikas hof 1878.djvu/570

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

150

Men ni hade också ett annat uppdrag. Puke. Hvad medför ni från Hamburg?

— En anvisning, ers majestät, stäld på Sveriges för det närvarande största handelshus.

— På Grillska huset?

— Ja, ers majestät, på Grillska huset. De anbud, som ers majestät gjorde genom Silfverhjelm, hafva till alla delar blifvit godkända. Panten får aflemnas genom Grill, som tillgodonjuter ett oinskränkt förtroende. Jag medför papperen, i händelse ers majestät behagar att sjelf emottaga dem.

— Det är bra, Puke, lägg dem här.

Puke drog sig tillbaka; men drottningens blick följde honom ännu.

I hans allvarliga och bleka drag upptäcktes icke någon oro eller rörelse. Det vanliga lugnet afspeglade sig deri nu, såsom alltid. Men icke dess mindre låg en viss saknad i uttrycket, och han tycktes liksom söka någon med ögonen.

— Kapten Puke, yttrade också drottningen, jag har något att säga er. Följ mig, kapten.

Och hon fattade hans hand och förde honom till de inre rummen.

— Stig in här, bad hon, och vänta mig. Jag skall om en stund befria er ur ert fängelse.

När Puke inträdde, stod Alma framför honom.

Liksom vid anblicken af en skön och klar vårmorgon andades han ett djupt andedrag af outsäglig sällhet.

Med ett uttryck af den ljufvaste oro och hänförelse lyfte hon omedvetet upp sina armar.

Hennes läppar rörde sig, ett glädjerop dog bort på dem.

Nästa ögonblick tryckte Puke henne till sitt hjerta.

Huru lyckliga voro de icke! Efter huru många veckor, och ändock flera motgångar och strider, återsågo de icke hvarandra! Den stund, på hvilken de så länge hoppats, egde nu sin ljufva verklighet. Med salig glädje blickade de in i hvarandras ögon, sökande svaret på hjertats skönaste frågor. Hon lutade sitt hufvud ned emot hans axel; med mjuk hand sköt han hennes lockar tillbaka, för att i hela sin öppna renhet betrakta detta milda ansigte. Emellanåt flög ett uttryck öfver deras läppar, föga betydande för andra, men så väl för-