pennan, så korsade sig för mig alla möjliga manér och stilar ur förrådet av en vidsträckt läsning». Han hade ännu icke hunnit smälta och till sin andliga egendom förvandla det rika kunskapsstoff, som han inhämtat. Författaren Geijer var ännu stadd i vardande.
År 1808 erhöll Geijer plats såsom informator hos en förmögen köpman, kommerserådet von Schinkel i Stockholm, vilkens son han skulle handleda. Under vistelsen i huvudstaden begagnade han ivrigt de tillfällen, som bjödos att höra god musik. Redan tidigt hade han försökt sig på komposition, men under det trägna studiearbetet hade musiken fått träda något i bakgrunden, och när examen var över, återvände han med glädje till tonernas konst och spelade både klaver och klarinett.
Såsom lärare för den unge von Schinkel fick Geijer sin länge närda önskan uppfylld att företaga en utländsk resa. Innan han anträdde densamma, tog Geijer ett för sin framtid avgörande steg. Han förlovade sig. Redan länge hade han svärmat för en ungmö ur de värmländska »leksystrarnas» krets, Anna Lisa Lilljebjörn, dotter till fänrik Knut Lilljebjörn på Odenstad, och hon besvarade den musikaliske magisterns böjelse och hade för hans skull avböjt smickrande anbud. Emedan Geijers framtid ännu var i mångt och mycket oviss, hade han dröjt med framställandet av sitt frieri, men nu, då han stod i begrepp att lämna landet på ett år, ville han hava visshet i denna hjärtefråga. På vägen från Ransäter till Göteborg gör han därför en liten avstickare till Odenstad, där han hos fadern på ett ridderligt och grannlaga sätt anhåller om Anna Lisas hand. Den gamle fän-
