44
miljerna med band av en »gyllene trevnadskedja» för att använda Atterboms ord.
Att en man med Geijers omfattande kunskaper, rikedom på idéer och livliga intresse för dagens frågor skulle tagas i anspråk för allmänna värv var ej att undra på. Redan 1826 blev han kallad till medlem av den stora uppfostringskommittén. Såsom sådan uttalade han sig mot de reala ämnenas upptagande på skolschemat men erkände nödvändigheten av folkskoleundervisning; tidigare hade han ansett, att staten ej behövde upprätta några bildningsanstalter för det näringsidkande ståndet. Under åren 1828—30 var Geijer universitetets representant i prästeståndet och hävdade därvid en utpräglat konservativ ståndpunkt. Så motsatte han sig exempelvis genomförande av storskifte och hemmansklyvning, lika arvsrätt för bröder och systrar m. fl. reformförslag.
Geijers historiska forskningar och öppna verklighetssinne förde honom emellertid under 1830-talet till en förändrad uppfattning i politiska frågor. Efter julirevolutionen i Frankrike 1830 hade de liberala strömningarna även i vårt land fått ökad styrka. En oppositionstidning, Aftonbladet, framträdde och fick stort inflytande, intresset för allmänna frågor vaknade i allt vidare kretsar. Genom den uppväxande industrialismen hade en ny samhällsklass tillkommit, som krävde sin andel i politiska rättigheter. Geijer kunde icke undgå att lägga märke till det nya, som rörde sig i tiden, och han bemödade sig att fördomsfritt pröva de nya förkunnelsernas halt. Han fann också, att man i Uppsala allt för ensidigt behärskades av este-
