12
det förtroliga umgänget, och tillsammans med ett par kamrater stiftade nu Atterbom, Ingelgren och Hed- born ett litlerärt sällskap, som fick namnet Musis Amici. Bland medlemmarna i detta förbund må ock nämnas Per Elgström, en ursprunglig och rikt begåvad skaldenatur, som tyvärr tidigt bortrycktes från en lovande författarbana.
Redan före Atterboms Uppsalatid fanns i den uppsvenska universitetsstaden ett litterärt sällskap, stiftat 1803, Vitterhetens Vänner. Verksamheten i denna förening var ordnad efter Svenska akademiens mönster med utsättande av prisämnen för behandling både på vers och prosa. Det var i överensstämmelse med tidens sed att omgiva förhandlingarna med en viss hemlighetsfullhet. Vid inträdet måste man avlägga tysthetslöfte. Föreningens syfte var att genom tävlan sporra medlemmarna och utveckla deras författaranlag. Någon ställning av opposition gentemot den härskande, akademiska smakriktningen intog ej detta sällskap. Ur detsamma framgingo dock ett par män, som sedermera skulle intaga en bemärkt ställning i den vittra fejden, nämligen Lorenzo Hammarsköld och Klas Livijn. Redan under sin första Uppsalatermin hösten 1805 blev Atterbom inskriven i sällskapet, som emellertid till hans stora saknad upplöstes redan följande år. Genast började då Atterbom uppgöra planer till ett nytt förbund med liknande syfte. Det blev Musis Amici, ett namn, som är en latinisering av det ovannämnda Vitterhetens Vänner.
En bland de ivrigaste medlemmarna var Palmblad. Denne var en utomordentligt energisk natur, ägde ett genomträngande, skarpt förstånd och en
