Hoppa till innehållet

Sida:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

18

politisk. Nyromantiken är nationell och strävar att bevara och utforma det för varje nation säregna. Man lärde sig ock värdera den skatt av poesi, som finnes i den gamla folkdiktningen, vilken förut föraktats såsom bondsk och vulgär. Den franska smaken hade bundit diktaren med allehanda regler och föreskrifter. Nu lossades dessa band, och en översvallande formrikedom efterträdde 1700-talets rätlinjiga enformighet. Det enda versmått, som undveks eller snart sagt bannlystes, var den förut till övermått brukade alexandrinen.

I sin helhet betecknar nyromantiken trots det dunkel, från vilket riktningen ej helt kan frikännas, och trots de överdrifter, vartill flera av dess märkesmän gjort sig skyldiga, en omdaning och föryngring, som burit rika frukter.


Vi återvända till Auroraförbundet. Medlemmarna voro livligt medvetna om sin förenings vittfamnande betydelse. I ungdomligt övermod talar Atterbom under överläggningen angående stadgarna om »våra långa mödor, våra viktiga planer, kanske de viktigaste, som något sällskap från världens begynnelse fattat». För alt förstå, hur ett sådant yttrande kunnat fällas, måste man fasthålla, att den unge diktarens högtflygande planer gingo ut på att skapa en poesi, som i sin upphöjdhet närmade sig eller sammanföll med religionen. I ett märkligt tal, där han närmare utvecklade förbundets program, säger han:

»En äkta, idealisk skald är en föreningslänk mellan änglar och människor, han sammansmälter himlen och jorden i en enda olymp, bortom vilken han