hålla honom motarbetar hon i själva verket både hans och sitt eget eviga väl. Så blir skilsmässan besluten. Astolf erhåller en bevingad häst, som skall föra honom till hembygden i höga norden. Han tager ett ömt avsked av Felicia och erhåller en lock av hennes hår, vilken, så länge han bär den, skall skydda honom från faror. Därefter anträder han färden genom rymden till sitt så länge glömda fosterland.
I fjärde äventyret skildras Astolfs hemkomst. I landets fjällbygd, dit han först anländer, träffar han en gammal man Florio, avkomling i sena led av en bland Astolfs hovskalder. Genom samtal med honom får han kännedom om huru oerhört förhållandena omgestaltats i hans forna rike under hans långa bortovaro. Hans rike har blivit en republik, ett statsskick, som för Atterbom var i högsta grad motbjudande. En levnadstecknare berättar, att skalden i ett brev uttrycker sin glädje däröver, att Svedenborg försäkrar sig ha funnit den republikanska styrelseformen i avgrunden. I dikten lämnar Atterbom också en satirisk karikerad skildring av den demokratiska styrelsen.
Astolf kommer till den »hyperboreiska republikens» huvudstad och beser först under djup rörelse sin släkts kungagravar och sin faders kung Adelands fana. Därefter gör han bekantskap med de demagoger, som utgöra regeringen, bland dem en skräddare »kostymartisten Marcus Porcius Klut» och Mopsus, som är »generalstatsopinant». Vad härmed menas och om styrelsens organ för övrigt berättar en ämbetsman för Astolf med följande ord:
