Den här sidan har korrekturlästs
44
SIVARD.
Och vaktarna?
VALLNER.
De ha order att på ett tecken av mig inte visa sig utan låta dig passera.
SIVARD.
Och vilket tecken?
VALLNER
(orolig).
Jag förstår inte varför du vill veta det. Du kan ju i alla fall inte begagna dig därav.
SIVARD.
Är det inte onödig grymhet att neka mig ett svar. Tecknet! Säg mig det!
VALLNER.
Om jag öppnar dörren och säger: Farväl, min vän! — ja, så är du fri.
SIVARD
(griper hans händer).
Du skall säga de orden! Bengt, min vän, min broder, vägra mig inte din hjälp i denna mitt livs svåraste stund! Hav förbarmande med min ångest! Jag ber, jag tigger om din hjälp!
VALLNER
(stöter honom ifrån sig).
Bed mig inte! Jag kan inte — får inte — vill inte! Det skulle vara att handla som en skurk — jag gör det inte.
