Sida:Efterlemnade dikter.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

I lugn och lä.

Till . . . .

Härligt är i storm att glida
öfver fjärdarna de vida
genom bränningarnas brus.
Ljufligare kosan ställa
mot en vik och sakta fälla
ankaret och seglen bärga
lugnt i lä och mojnadt sus.

Härligt är på djupen ströfva
och de unga senor pröfva