Hoppa till innehållet

Sida:En god uppfostran.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
13

SJETTE SCENEN.

Baron Samuel (ensam).

Prosit. Som man kokar får man äta. Om jag kunnat tänka mig så mycken egensinnighet hade jag aldrig gått in på bror Carls anhållan att sköta jordbruket och se om familjen medan han är borta. Få se om hon inte nu går och tussar ihop dessa unga kycklingar just då hon vill hindra deras förtrolighet. Ingen menniska kan i ungdomen undgå en dusch ur passionens flod — derföre vore det bättre att söka rigta den efter bästa förstånd, i stallet att dämma för med händer och fötter och skrika då man ser att det inte hjelper. (Går.)


SJUNDE SCENEN.

Julie och Amanda (arm i arm).

Julie. Så förtjusande vackert här är Amanda. En park så stor och så lummig! Grottor och ensliga alléer, alldeles passande till ”rendes-vouer”.

Amanda. Hvad säger du?

Julie. Rendes-vous, mon dieu! Kan du inte fransyska mitt barn?

Amanda. Oh, très bien ma chère. Förolämpa mig inte, jag ber. Rendes-vous betyder möte, men jag förstår inte, hur det kan behöſvas grottor och ensliga alléer för det. Der har jag sällan sett någon mõtas, tvertom.

Julie. Ack, den landtliga enſalden! Här går hon lik Eva i paradiset utan att ana hur många romantiska