Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/342

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
334[kap. xvii.
galapgoas-öarne.

lefnadsvanor. Hela denna norra del af Albemarle-ön är ytterst ofruktbar.

Den 8 oktober. — Vi anlände till James-ön, hvilken, liksom Charles-ön, för längesedan benämdes sålunda efter våra konungar af Stuartska huset. Mr. Bynoe, jag och våra uppassare, stannade här en veckas tid med lifsmedel och ett tält, under det att Beagle seglade efter vatten. Vi funno här ett antal spanjorer, som hade hitskickats från Charles-ön, för att torka fisk och insalta sköldpaddkött. Omkring en mil in i landet och på nära 2,000 fots höjd, hade en koja blifvit uppförd, i hvilken två personer lefde, hvilka voro sysselsatta med att fånga sköldpaddor, under det de andra fiskade på kusten. Jag gjorde två besök hos dem och tillbragte en natt der. Liksom på de andra öarne, var den lägre trakten betäckt med nästan bladlösa buskar, men träden hade här en gröfre växt än annorstädes, så att några höllo två fot och somliga till och med två fot sex tum i tvärmått. Som den högre trakten hålles fuktig af molnen, har den en grön och yppig växtlighet; ja, markan var till den grad våt, att der fans stora ruggar af en grof vassart, i hvilka en mycket liten vattenrall lefde i stor mängd. Under vårt vistande i denna öfre trakt, lefde vi helt och hållet af sköldpaddkött, och är bröstplåten stekt med köttet på, såsom gauchos pläga göra med »carne con cuero», rätt god. Af små sköldpaddor bereddes en god soppa, men eljest var köttet icke synnerligt i min smak.

En dag gjorde vi några spanjorer sällskap i deras hvalbåt till salinan eller insjön, hvarifrån de hemta sitt salt. Sedan vi landat, hade vi en mycket svår vandring öfver ett ojemnt, nybildadt lavafält, hvilket nästan helt och hållet omslutit en tuffkrater, på hvars botten saltsjön är belägen. Vattnet är endast tre eller fyra tum djupt och hvilar på ett lager af skönt kristalliseradt, hvitt salt. Sjön är fullkomligt kretsformig och infattas af en krans af ljusgröna, saftiga växter; och då härtill kommer, att de nästan tvärbranta kraterväggarne voro beklädda med skog, bildade det hela en både vacker och egendomlig tafla. För några år sedan mördade sjömännen på ett skälfångarfartyg sin kapten på detta fridfulla ställe och vi sågo hans skalle ligga bland buskarne.

Under större delen af vår härvaro, som räckte en veckas tid, var himmeln molnfri, och om passadvinden upphörde en timme, blef hettan mycket tryckande. Ett par gånger stod termometern i tältet under några timmar på + 34°, men i öppna luften i vind och solen blott på + 29½°. Sanden var ytterst het, så att då termometern sattes i den, som var brun, steg han genast till 58° och jag vet icke huru mycket högre den skulle hafva stigit, ty den var