Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/425

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1836.]417
barrier-ref.

omgifvande vallgrafven. Hvad beträffar sjelfva korallrefvet, så finnes icke den ringaste skilnad i storlek, form, anordning eller i de obetydligaste detaljer emellan ett barrierref och en atoll. Geografen Balbi har gjort den riktiga anmärkningen, att en sålunda omsluten ö är en atoll med högt land, som höjer sig ur dess lagun; tag bort landet inuti och en fullständig atoll är qvar.

Men hvad är det, som gjort, att dessa ref skjutit upp på så stora afstånd från kusterna af de omslutna öarne? Det kan ej bero derpå, att korallerna ej vilja växa tätt invid land; ty stränderna inom lagun-kanalen innefattas ofta af lefvande koraller, när de icke omgifvas af uppslammad mark; och vi skola strax få se, att det finnes en hel klass, hvilka jag kallat kustref, till följe af deras nära samband med både fastlands och öars kuster. Hvarpå hafva åter de refbildande koraller, som ej kunna lefva på stora djup, grundat sina omkretsande bygnader? Detta är skenbarligen en svårförklarlig omständighet, lik den, som framstälde sig i fråga om atollerna, och hvilken vanligen blifvit förbisedd. Man skall tydligare begripa detta genom att närmare betrakta följande genomskärningar, hvilka äro efter naturen tagna i nordlig och sydlig riktning genom Vanikoro, Gambiers-öarna och Maurua med deras barrierref; och de hafva både horizontelt och vertikalt tecknats i samma skala, af halfannan tum för hvarje mil.

1. Vanikoro. — 2. Gambiers-öarna. — 3. Maurua.

Den vågräta skuggningen visar barrier-refven och lagun-kanalerna. Den lutande skuggningen öfver hafsytan (A. A.) visar landets nuvarande form, den lutande skuggningen under denna linie visar dess sannolika fortsättning under vattnet.


Det torde bemärkas, att genomskärningarne skulle hafva kunnat tagas i hvilken riktning som helst genom dessa öar eller

Darwin, En naturforskares resa omkring jorden.27