Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

FÖRSTA KAPITLET.


ST. JAGO — CAP VERDS-ÖARNE.


Porto Praya. — Ribeira Grande. — Atmosferiskt dam med infusorier. — En hafssnigels och en bläckfisks lefnadsvanor. — St. Paulsklipporna, icke vulkaniska. — Besynnerliga inkrustationer. — Insekter, öarnes första invånare. — Fernando Noronha. — Bahia. — Polerade klippor. — En Diodons lefnadsvanor. — Det öppna hafvets konferver och infusorier. — Orsakerna till förändringar i hafvets färg.


Den 27 december 1831 afseglade från Devonport under kapten Fitz Roys befäl, engelska örlogsbriggen Beagle (Stöfvaren) på 10 kanoner, efter att två gånger hafva blifvit tillbakadrifven af svåra sydvestliga stormar. Ändamålet med denna expedition var att afsluta uppmätningen och kartläggningen af Patagonien och Eldslandet, hvilken blifvit påbörjad under kapten King från 1826 till 1830, att uppmäta kusterna af Chile, Peru och några öar i Stilla hafvet samt utföra en rad af kronometriska mätningar omkring jorden. Den 6 januari 1832 uppnådde vi Teneriffa, men hindrades från att landstiga, emedan man befarade att vi medförde koleran. Följande morgonen sågo vi solen gå upp bakom den taggiga konturen af Gran Canaria och plötsligen belysa Teneriffas Pik, under det att de lägre delarne lågo höljda i ulliga moln. Denna var den första af många angenäma, oförgätliga dagar. Den 16 januari ankrade vi vid Porto Praya på St. Jago, den förnämsta ön i den Cap Verdiska ögruppen.

Sedda från hafvet, erbjuda Porto Prayas omgifningar en ödslig anblick. Gångna tiders vulkaniska eld och en tropisk sols förbrännande hetta hafva på de flesta ställen gjort marken otjenlig för all slags växtlighet. Landet höjer sig medelst trappstegslikt på hvarandra följande högslätter, beströdda med några stympade, kägelformiga kullar, och synkretsen begränsas af en oregelbunden kedja af högre berg. Sedd genom detta luftstrecks disiga luft är anblicken af stort intresse, så framt en person, hvilken, nyss anländ från hafvet, för första gången vandrat i en lund af kokospalmer, kan döma om någonting annat än om sin egen sällhet. Man skulle visst i allmänhet anse ön såsom mycket ointressant, men

Darwin, En naturforskares resa omkring jorden.1