af alla hans hemlands partier arbetarnes låg hans hjärta närmast, berodde detta säkerligen icke på någon teoretisk socialism. I Samfundets Støtter står Amerika som löftets land och där såväl som i John Gabriel Borkman är hans ideala samhällsledare en begåfvad storkapitalist. Bernicks på penningen grundade härskarmakt bestrider honom ej Lona, ej ens före omvändelsen; efter omvändelsen afstår han väl från monopolet och vill endast efter fritt val bli kapitalets herre, men skickad därtill känner han sig allt fortfarande. Nej, hvad som fängslar. Ibsen hos jämnstrukenhetens och den upprörande hänsynslöshetens parti, det är tydligen — bristen på jämnstrukenhet samt hänsynslösheten. Det är ligapojkar, det är den mest uppskakade högerfantasis ungsocialister, Stockman tänker leta upp för att fostra dem til framtidsmänniskornas pioniärer.
IV Tviflets eldprof
Vildanden
Et Dukkehjem och Gengangere fullständiga hvarandra som dag och natt.
Alldeles på samma sätt En Folkefiende och Vildanden[1]. Så litet lustspelsartade dram-parens första
hälfter äro, utmynna de dock båda i morgonperspektiv;
deras sista stridsscener spela i gryningen till en
segerbådande dag. Gengangere skildrar ett nederlag,
men det är ej Nora som dukar under utan tvärtom
en som icke vågar göra det Nora gör. Gregers
- ↑ 1884.
