Sida:Eriksvisan - Ett fornsvenskt qväde, behandlat i språkligt avseende (Säve C. 1849).pdf/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


7

denna sinnrika förmodan, liksom för flere andra värdefulla upplysningar, har jag att tacka Hr Geo. Stephens, denne genom sina omfattande och lyckliga forskningar, särdeles i Nordens fornspråk och fornseder, af Sveriges litteratur så högt förtjente Engelsman. Stephens är också den, som allra först ledt min tanke på detta urgamla Svenska qväde, och som uppmuntrat mig att behandla det i språkligt hänseende. Han antager, att Eriks-Visan under sin närvarande form är upptecknad åtminstone i trettonde århundradet, men såsom troligen sammansatt långt förut, och det på grund af ännu äldre traditioner; — ett omdöme, som jag fullkomligt delar.

Vid närvarande försök till den stundom rätt mycket förderfvade textens återställelse, har afseende så mycket som möjligt blifvit fästadt på ofvannämnda omständigheter, och det har gjorts till en sträng regel, att icke utom i högsta nödfall företaga någon mera ingripande förändring med något af originalets ord, och läsaren finner i sådana fall skälen dertill framlagda uti de åtföljande anmärkningarna.

För att sätta läsaren i tillfälle att med sin uppmärksamhet allt igenom kunna följa sättet, på hvilket tolknings-försöket blifvit verkstäldt, har arbetet blifvit anordnadt sålunda:

  1. Ett ordagrannt aftryck af Schroderi text till Eriks-Visan;
  2. Försök till denna texts återställelse;
  3. Svensk ofversättning i originalets versslag, så trogen som möjligt, men dock med smärre omställningar eller afvikelser, när rim eller versfall gjort det oundvikligt[1]; och
  4. Anmärkningar, i hvilka redogöras för nästan hvarje ord, hvarvid synonymer från skilda språk upptagas, samt annat, som kan lända till bestyrkande af den i hvarje fall antagna åsigten.




  1. Anmärkas bör dock, att rimmen ej blifvit behandlade med större stränghet än i originalet.