Sida:Eriksvisan - Ett fornsvenskt qväde, behandlat i språkligt avseende (Säve C. 1849).pdf/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


58

Eriks-Visan.

Gammalsvensk Öfversättning från början af 17:de århundradet, af Elaus Terserus, efter en handskrift, som förvaras på K. Biblioth. i Stockholm.

1. Eric han war den förste Kong
I Göthe landett wijde
Aff sinne och modh dhå war han from
Som någon dher kunne rijde
Så låter han först ergi vthi Juthland

2. Wanart och wrenske[1] wara honō leed
Den kunne han icke lyde[2]
De spakom war han aldrig wred
Ty monde han säller bliffwe

3. Med lagom rådde han landett sitt
Saklöse tarfde ey qwijde
Hin giorde han kärom frij och qitt
De wanne[3] finge ey bijde

4. Ey war i Danmark någon till
Som ploger monde wände
Sitt Folck straxt denne Konūg mild
Dogh vthan Konge[4] dijt sände

5. Vthi hans Ryke mången war
Som lag eij wille sköta
Ty war han dhem försnill[5] och snar
Der från månde han dem stöte

6. Så sände han dem åth Juteland
Först beröyede[6] de der bygge.
Och med den hoop så wijss en man
Som dem skole[7] hålle trygge

  1. Wrenske (vrängska), vrånghet.
  2. lyde, lida.
  3. Wanne, trol. för wande, af Isl. vandr, ond, elak.
  4. vthan Konge, K. hskr. utan Konga.
  5. Försnill står ant. för: för snill, alltför klok, eller också kan det betyda: ganske klok, försigtig.
  6. Beröyede, K. hskr. beröijde, började.
  7. Skole, skulle.