många familjer i hvart och ett. Därigenom åstadkoms besparing af bränsle, och invånarne hade det varmt och godt, förutom att gemensamhetssystemet i det hela medförde många fördelar. Européernas inflytande på denna punkt har varit ofördelaktigt i det de ha uppmanat till splittring af familjerna i skilda mindre hus, ja, det har rent af varit utsatt premie för husbygge, det skulle vara så präktigt, att hvarje familj hade sitt för sig; men därigenom blefvo husen sämre och kallare, där behöfdes mera till uppvärmning och belysning, som icke alltid kunde skaffas, och hela det gamla fördelaktiga systemet kom i olag.
Om vintern, då allt är stelfruset, kunna dessa hus vara ganska bra, men om sommaren, då väggarna rinna och taket läcker och ibland faller in af sig själf, bli de mindre sunda och behagliga vistelseställen. Så snart våren kom med april månad, flyttade grönländarne därför alltid i äldre tider ut ur sina hus och refvo ofta själfva af taket på dem, för att de skulle bli väl luftade och renspolade af regnet till hösten - ett ganska bekvämt sätt att skura.
Hela sommaren och ett godt stycke fram på hösten till i september eller oktober bodde nu grönländarne i tält, och hvarje familj hade vanligen sitt eget. Detta tält har en egendomlig halfrund form med ingångsdörren på den höga, raka sidan. Invändigt är det inrättadt mycket likt ett hus, med britsen löpande längs den lutande bakre väggen, som är midtför dörröppningen, hvarför där hänger ett förhänge af halft genomskinligt tarmskinn. Tältets väggar bestå af ett yttre lager afhåradt, vattentätt skinn, vanligen gammalt skinn, som är taget från båtarna, och ett inre lager ren- eller sälskinn med håret vändt inåt. I dessa tält, som för öfrigt äro ganska varma, hålla de sig nakna liksom i sina hus.
