Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
207
VID 1734 ÅRS RIKSDAG

sig föra åthskillige inconvenientier, lärer wara säkrast, at lämbna hwar Rätt wid sin jurisdiction, och till undwijkande af confusion uti jurisdictionerne, uthsättia hwad som hörer till hwar Rätts jurisdiction.

§ 25. Hwad här införes, där det jämföres med det, som i cap. 1 § 6 Uthsökningsbalcken är infördt, finnes wara en antinomia och emot hwart annat stridande, men tryggast wid det att förblifwa, som här införes, dock så at i ställe för 10 daler silfverm:ts böter, som i förberörde capitel nämbnes, uthsättes 4 eller 5 daler silfwerm:t och at de efter sidste capitel i Uthsökningsbalken ej tillfalla Konungens Befallningshafwande, utan at pars læsa dem enskijlt för sig åthniuter; de böter, hwartill någon fälles, för det at han angrijpit Konungens Befallningshafwande, måge falla Konungens Befallningshafwande till, och ej Hoffrätten efter cap. 32 § 2 i denne Balck, ty at Konungens Befallningshafwande, men icke Hoffrätten blifwit læderat.

§ 26. Här förmäles om särskilte stadgar, och uthsättes ej hwad de innehålla. Men på det ingen må befatta sig med det, som honom ej tillkommer, är nödigt at uthsättias måtte, hwad särskilte stadgar innehålla, ty att hwar och en kan [ej?] hafwa tillfälle sådanne särskilte stadgar sig at förskaffa.

§ 28. Hwad hamnordningarne angå, så äro de ej i denne utarbetade lagbok införde, utan de så wäl som flere andra nödige förordningar däruti förbijgångne. Uppå det sättet är man ej mindre hädanefter än tillförende med ordningar öfwerhopad.

Uthi detta capitel [är] och så förbijgånget att uthsättia, hwarest twister om rustningsrättigheter skola uptagas.


Cap. 11.

§ 3. Där flera stämmas, där bör och hwars och ens nampn uti stämningen införas. Men eij må kiäranden förbindas att kundgiöra hwarthera om stämningen, utan det kunna dhe sin emellan beqvämbligen giöra. Där någon universitas, såsom härad, sokn eller stad uti civilmåhl stämmes, är nog, at nomen collectivum i stämningen införes. Landshöfdingen med häradz- sokne- eller stadzboerne äga förordna den, som på menighetens wägnar swara skall. Är någon annan universitas, som stämmes, war lag samma, och förena de sig sielfwa om den, som på samteligas wägnar swara skall.