Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
14
STÄNDERNAS GEMENSAMMA

wij nu hädan efter samblas utan ceremonier, emedan de taga bort tiden för oss.

Det fans godt, at Stånden sammankallas genom anslag.

Sedan afträdde de andre Stånden, beledsagade af Ridderskapet och adelns deputerade.

– – – – – – – – – – – – – – – –


Den 10 Martii.

Kommo präste-, borgare- och bondestånden nedre på Riddarhuset.

Och sändes Ridderhuscancellisten Friese up til Rikzrådet Gref Cronhielm, att H. Exc. måtte anmoda Deras Exc:r Rijksens Råd at infinna sig på riddarhuset öfwer lagen.

Imedlertid utnämde Ridderskapet och adeln åtta och hwarthera the andre stånden fyra af sina ledamöter, hwilka mötte Deras Exc:r Riksens Råd efter wanligheten.

När Theras Exc:r Riksens Råd kommit up och intagit sine stellen, uplästes


12 Capitlet Giftmålabalken.

Wid 1 § giordes den påminnelsen, at i fölie af K. Stadgan af åhr 1669 33 § bör afwitringen skie, förr än lysning tillåtes.

Och androgo Biskoparne Barchius och Humble åtskillige skiäl, hwarmed de Wille wisa sådant nödigt wara.

Thärtill swarades, at Lagcommission tyckt, at lysning wäl må skie innan afwittringen, eljest wore fåfäng, i fall någon thera af contrahenterne antingen skulle åtra sig eller blifwa hindrade ifrån ächtenskapets fullbordan.

Ständerne woro nögde med thetta swaret.

Wid thenne § berättade Biskopen Humble, huruledes åtskillige häradzhöfdingar icke wilja för laglig erkenna någon annan afwitring, än den de sielfwa förrättat, men understundom låta den sysslan ankomma på nernbden, hwaraf man stelles i owisshet, om man skall kunna trygga sig wid nemdens afwitring eller intet.

Swarades, at uti Erfdabalken, hwarest handlas om afwitring, förmäles, det man intet är plichtig at taga domaren till skiftesman, uthan afwitringen kan skie af andre gode männ.