straxt warna honom, at sådant ej hörde til saken, deraf parten hade anledning sig straxt at rätta, utan at falla till böter; men då skrifteligen ageras, kan lätt hända, at en part i sin inlaga införer det, som ej hörer till saken, i mening at det hörer till saken, kunnandes han, såsom blind i sin egen saak, ej så wäl därutinnan giöra skillnad, som dommaren. Nu nekas wäl ej, at onödig widlyftighet och särdeles det, som till saken ej hörer, icke må i parternes inlagor inflyta, aldenstund tijden med dess upläsande uthdrages och justitien således uppehålles, men af parternes felachtigheet sins emellan, må ej domaren hafwa någon fördeel, utan där böter skola i detta måhl ärläggias, bör parten, som af uppehållet lidit, dem åthniuta, och uti expenserne, som han winner, inslås. Det wore ock äfwentyrligit at låta sådanne böter tillfalla domaren, icke allenast i anseende därtill at de här utsättes nästan för höga, utan och lämbnas domaren dem at förhöga til mera.
§ 6. [a] Uthi rättegångar, som medelst skriftwäxling föres, är den här införde widlyftighet oumgiängelig, men med böter må ej domaren ricktas utan dömme af saken, då den uthsatte terminen förflutit.
[b] Hwad här förmäles om protocolls upläsande och justerande är billigt, allenast det där tillägges, at sådant skier straxt, emedan alt är i friskt minne, så hoos domaren som hoos parterne.
§ 7. [a] Missfirmer någor sin wederdeloman inför rätta, så är skiäligt, at han därföre böter. Men at domaren skall allena behålla böterne, som 1695 åhrs Rättegångsordning innehåller, är emot cap. 43 Tingmålabalken LL, och fördenskull skiäligt, at om de ej måge gå till treskiftes, som fordomb, måge de dock gå till tweskiftes, hälften åth rätten och hälften åth den læderade parten, [b] allenast at desse böter ej högre sträckia sig än till tije daler silfwerm:t, där han de fälte oqwädinsord, som å heder eller ähra gå, genast rättar och återkallar, för andra och ohöfwiske och förachtelige ord eller åthäfwor, allenast till femb daler, hwilcken distinction finnes uti cap. 60 § 6 Missgiärningsbalken, och här fuller giord är, men ej så tydeligit, at icke kan hända, at det förre och mindre kunna tagas lijka.
[c] Här står at den, som talar eller skrifwer wanwördeliga emot domaren, skall böta dubbelt eller och högre, alt som domaren där det skiedt är, skiäligt pröfwar, sampt giöra offentelig afbön. Detta
