101
ligga kvar i silverkorgen, fastän hon alltid lade sig överst för att icke glömmas bort, så det var icke hennes skuld, att hon ej kom med. När detta flera gånger hänt och hon alltid fick ligga kvar, så klagade hon för frun och sade: »Jag skulle be, all jungfrun underrättades om att jag är en silversked och lika god som någon annan. Jag begriper inte hur hon kan skilja mig från de andra, ty jag är mycket blankare än alla de andra.»
»Jo», sade matmodern, hon känner på tyngden, att du bara är en försilvrad träpinne.»
»Tyngden, tyngden!» stammade träskeden, det är således inte bara glansen utanpå, som skiljer en verklig silversked från en träsked.»
»Nej, barn lilla, silver är mycket tyngre än trä, det är huvudsaken.»
»Nå, så gör mig tyngre; jag vill prompt bli så god som de andra, ty den förnedringen tål jag inte.»
Matmodern ville gärna göra sin lilla träsked till viljes och bar henne åter till guldsmeden.
»Kära hjärtans», sade hon, »gör denna skeden lika tung som en silversked.»
