108
men valde de fula. Så löjligt, så enfaldigt, så pjåkigt detta var! Men prinsessan Nuna smålog och sade: »Det ligger en framtid i dessa små ägg. Ögonblicket är ditt – framtiden min.»
När prinsessorna avlägsnat sig, sade kejsarinnan: »Ädla sierska, hurudan blir mina döttrars framtid?»
»Mia bringar olycka över landet, men Nunas namn skall evigt leva i välsignelse.»
⁎
Det var en sorglig spådom, som rörde själva kejsaren av Kina, när han någon gång täcktes allernådigst påminna sig, att han hade två döttrar.
Ryktet om trollkvinnans skänker lopp som en blixt kring landet och utom dess gränser.
Mongolernas stor-khan eller konung fick höra ryktet om diamantäggen och beslöt att bliva deras ägare. Han uppbådade sitt folk, som i oräkneliga skaror samlades omkring honom, och tågade mot den kinesiska muren, som snart genombröts, och under mord och brand översvämmade de rovgiriga hoparna landet.
Kejsarens härar blevo slagna, och snart stod den övermodige stor-khanen utanför palatsets portar och sände ett bud, som sade: »Min herre storkhanen hälsar eder, den förnämsta av alla kinesiska krukor och tekannor, att han vill hava eder dotter Mia till gemål samt som hennes hemgift de diamantägg hon fått av trollkvinnan. Om han ej
