7
sade han vänligt till honom: »God dag käre mäster Räv! Hur står det till? Hur tar du dig fram i dessa dyra tider?»
Räven betraktade katten högmodigt från topp till tå och visste ej på en lång stund om han skulle svara. Slutligen sade han: »Ditt svultna kräk, vad tänker du på? Du understår dig att fråga hur jag tar mig fram! Vad har du lärt? Hur många konster förstår du dig på?»
»Jag förstår bara en enda», svarade katten anspråkslöst. »Vad är det för en konst?» frågade räven. »Då hundarna äro efter mig, kan jag springa upp i ett träd och rädda mig».
»Är det allt?» sade räven. »Jag kan över hundra konster och har därtill en hel säck full med finter. Det gör mig ont om dig, kom med mig, så skall jag lära dig huru man kan undkomma hundarna.»
I detsamma kom där en jägare med fyra hundar. Katten sprang vigt upp i ett träd och satte sig på en gren, där löven alldeles dolde honom. »Lös upp säcken, mäster Räv, lös upp säcken!» ropade katten ned till honom, men hundarna hade redan fått tag i honom och höllo honom fast. »Jaså, mäster Räv», ropade katten, »jag tror du är fast med alla dina hundra konster. Om du hade kunnat klättra som jag, hade du nu fått behålla livet.»
