Sida:Femtio småhistorier av Anna Holge.pdf/133

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

127

Därmed försvann Oden.

Men vad han förutsagt, det skedde ej långt därefter.


49. Gråkappan.

Det berättas om kung Karl XI, att han på sina resor ofta ville vara okänd, dels för att bättre lära känna sitt folk, dels ock därför, att han ville själv se till huru landshövdingar, fogdar och andra ämbetsmän skötte sina tjänster. Klädd i en enkel grå kappa, kom han då ridande på en bondhäst eller åkande i en simpel släde, och den, som såg honom, kunde icke tro, att det var kungen. Under dessa färder på landsbygden fick han heta »Gråkappan».

Det hände en gång, när kungen hade rest på jakt, att han åkte på en bondsläde i Närkes skogar utan annat sällskap än en ung dräng, som skjutsade. Eller sin vana begynte han muntert språka med sin körsven. Drängen var förståndig i sina svar och därjämte kvick och lustig. Kungen frågade: »Har du nånsin sett kungen?»

»Nej, det har jag inte, men jag kan väl tro, att han ser ut som en annan människa.»

»Vill du se kungen?»

»Ja, vore roligt nog en gång ha sett’en.»

»När vi nu kommer fram till jaktplatsen, äro många granna herrar samlade, och bland dem är kungen; då får du se honom.»