Sida:Femtio småhistorier av Anna Holge.pdf/33

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

27

berättade nu uppriktigt hela sin historia för honom. Prinsen fattade kärlek till den goda och vackra flickan och förde henne till sin faders slott, där han inom kort firade bröllop med henne.

Den elaka systern blev halad och avskydd av alla, och slutligen blev hon bortjagad av sin egen moder. Sedan hon länge irrat omkring i världen utan att finna någon, som ville mottaga henne i sitt hus, omkom hon i en ödemark.


16. Hälften var.

En adelsman, som bodde på ett slott långt in i landet, skulle just fira bröllop. Allt var i ordning till den ståtliga middagen; endast fisk hade man omöjligen kunnat erhålla, ty det hade stormat i flera dagar.

Men på själva bröllopsmorgonen kom en fattig fiskare upp till slottet med en stor flundra. Slottsherren stod just på trappan, omgiven av sina gäster, och blev mycket glad, då han fick se mannen. »En sådan vacker fisk», sade han, »bestäm själv priset, så skall ni få pengar strax, hur mycket vill ni ha?» – » Inte ett öre, nådig baron, hundra rapp på min bara rygg, det är vad jag skall ha för min fisk, och inte ett enda prutar jag av.»

Men på själva bröllopsmorgonen kom en fattig fiskare upp till slottet med en stor flundra.
Men på själva bröllopsmorgonen kom en fattig fiskare upp till slottet med en stor flundra.

Det blev icke liten förvåning bland de församlade. »Karlen är ju tokig», sade de, »han låter väl tala med sig.» Men den, som stod fast vid sitt ord, var fiskargubben. »Ja», sade slutligen baronen,