34
Då frågade brudgummen igen: »Är du hungrig?» men gossen skrek: »Ack, jag är ju redan mätt!» »Jag tänkte just det», sade modern; »min gosse är ju alltid nöjd», och därvid snyftade hon.
»Kom då hit!» sade brudgummen, »så skall jag stoppa dina fickor fulla med bakelser!» Men gossen skrek ännu ondare: »De äro ju redan fulla båda två!»
»Tänkte jag icke det», snyftade modern, »vår gosse är så nöjd; det måtte fattas honom något annat.»
Brudgummen sade: »Gå då hem och töm dina fickor och kom igen, så skall du få mera!» Då skrek han ändå mycket värre: »Jag har varit hemma tre gånger förut.»
»Nej», sade modern, det är icke det, som är felet; vårt barn är så lätt att ställa till freds; det måste vara något annat», och därmed snyftade hon och grät sina modiga tårar.
»Gå då hem och kom igen än en gång!» sade brudgummen; men då skrek gossen som förtvivlad: »När jag kommer igen, ha de andra ätit upp alltsammans.»
»Vi ställa undan alltsammans åt dig och äta ingenting mer», sade brudgummen, och då log den lille och sprang.
