Sida:Femtio småhistorier av Anna Holge.pdf/46

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

40

kanoner på min lilla båt? Men du är en präktig flicka; med din fyr har du i natt räddat många människors liv.»

Nu berättade han, att ett stort skepp hade kommit på orätt väg. När Karins fyr började lysa, hade kaptenen märkt hur nära land han var. Han lät skjuta ett skott, på det att lots måtte komma ombord. Fiskare-Anders hade då rott dit och styrt skeppet förbi det farliga stället. Helt visst skulle skeppet hava förgåtts, om ej Karins eld hade brunnit uppe på klinten.

Hur glad Karin blev, när hon fick veta detta, kan var och en säkert tänka sig.


22. Musikanterna, som skulle till Bremen.

En man hade en åsna, som i många år hade tjänat honom troget, men hennes krafter började bli mindre, så att hon inte längre dugde till tungt arbete. Då ville ägaren dra in på hennes foder, men det tyckte åsnan var fult gjort; hon sprang sin väg. »Jag reser till Bremen», tänkte hon; »där kan jag bli stadsmusiker.»

Rätt som det var, såg hon en jakthund ligga på vägen och flämta, med tungan långt ut ur munnen. »Varför flämtar du så?» frågade åsnan. »Ack», sade hunden, »för att jag är gammal och inte mer kan vara med på jakt, så har min husbonde velat slå ihjäl mig; därför har jag tagit respass. Men hur