Sida:Femtio småhistorier av Anna Holge.pdf/69

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

63

här är så dammigt överallt!» Och så gick han omkring och gned och borstade på bänkar och bord med den nya tröjärmen; den andra armen höll han på ryggen. Modern hade fått en ny sko; med den sparkade hon till allting, pallar och stolar. »Här står så mycket i vägen, här behöver städas», sade hon. Så ropade de på dottern, att hon skulle komma och städa. Hon hade fått en ny mössa, därför stack hon in huvudet genom dörren och nickade. »Jag kan väl inte vara överallt heller», sade hon.

Joo, det var rikt folk, som friaren där hade kommit till!


30. Ont samvete bär domen i barmen.

En räv kom en gång, varm och flämtande, till lejonets kula, där djurens konung tog emot sina undersåtars klagomål.

»Ack, Ers Majestät», sade den plirande räven, »jag söker min lagliga överhets beskydd emot baktal och onda rykten. I dag på morgonen hittade jag ett tryckt papper; min glädje var stor, ty jag hoppades i min enslighet få roa mig med att läsa något nytt. Men Ers Majestät lär med fasa höra, att jag i samma skrift utmålas med de svartaste färger: jag beskylles för falskhet, bedrägeri, skenhelighet, inställsamhet, ja, vem hinner räkna upp alla de vederstyggliga fel, som man vill påbörda