79
Ett par timmar senare steg värden upp, tvättade sig och skulle just torka sig på sin handduk, då han rev sig i ansiktet på knappnålen. Därpå gick han till köket för att tända sin pipa, men då han kom till spisen och blåste i askan för att få eld, flög det äggskal i ögonen på honom. »I dag vill då allt ont åt mitt huvud», utbrast han och satte sig förargad i länstolen. Aj, aj, då träffade synålen honom ännu värre, och det icke i huvudet utan i ryggen, så att han for upp av förskräckelse. Nu blev han riktigt ond och började misstänka de gäster, som kommit sent kvällen förut, och då han gick och såg efter, fann han, att de voro borta. Då lovade han att aldrig mer härbärgera ett sådant patrask, som äter mycket, intet betalar och dessutom till tack ställer till spektakel.
36. Doktor Allvetande.
Det var en gång en fattig bonde, som hette Kräfta, men för honom gick det alls inte »kräftgången», tvärtom, det gick framåt för honom i allt, som vi snart skola få höra, och därav synes det ju, att han inte var någon kräfta, utan bara hette så. En dag lade han med sina oxar kört ett lass ved till staden och sålt det för två riksdaler till en rik och förnäm läkare. Då han fick sina penningar, satt doktorn just till bords i sin präktiga matsal och åt och drack det raraste, som fanns. »Ack», tänkte Kräfta, »om jag också kunde bli en
