Sida:Femtio småhistorier av Anna Holge.pdf/99

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

93

spinner till och med mossan, som sitter mellan stockarna i väggen.»

»Anförtro henne åt mig», sade herrn; »jag skall ge henne sitt lystmäte på att spinna.»

»Tag henne», sade modern, »jag vill inte se henne mer.»

Och herrn förde henne hem med sig, mycket belåten att ha fått en flink arbeterska.

Samma afton stängde han in flickan alldeles ensam i ett rum, där det fanns en spinnrock och en hel säck med lin.

»Här har du arbete», sade han.

Nu var flickan illa ute. »Vad skall jag göra?» tänkte hon. »Jag vill inte spinna, jag kan inte spinna!»

Men om natten klappade tre gamla häxor på fönstret, och flickan släppte in dem.

» Om du vill bjuda oss på ditt bröllop», sade de, »så ska vi hjälpa dig att spinna.»

»Spinn, spinn! – jag bjuder er på mitt bröllop.»

Häxorna spunno allt, som fanns i säcken. Under tiden sov den lata i god ro.

När herrn kom in i rummet morgonen därpå, såg han säcken tom, garnhärvorna hängande utefter hela väggen och den unga flickan sovande. Han gick ut på tå och förbjöd alla att väcka den raska spinnerskan, som väl kunde behöva vila sig. Men nästa kväll lät han bära till henne en ny säck lin. Flickan blev orolig, men häxorna återkommo, och allt gick som natten förut.

Holge, 50 små historier.7