Sida:Fersenska mordet.pdf/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
39

under tjugufyra timmar samt ej heller brytt sig om att noggrannare undersöka, huruvida prinsen verkligen varit död eller tilläfventyrs endast utsatt för ett qväfningsanfall. För denna sin försumlighet fick d:r Rossi äfven plikta, då han utaf domstolen dömdes till landsförvisning.

Rättegången rörande mordet på Grefve Fersen fortgick likaledes. Genom polisundersökningen hade det fullkomligt blifvit ådagalagdt, att såväl den aflidne grefven som Grefvinnan Piper voro fullkomligt oskyldiga till den emot dem rigtade anklagelsen att hafva förgiftat Prins Carl August, och man afvaktade nu endast domstolens utslag, som skulle fullkomligt rentvå grefvinnan, hvilken ännu befann sig på Vaxholm, visserligen under bevakning men dock icke behandlad såsom fånge. Till en början hade man öppnat alla bref, som ankommo till henne, men snart upphörde man dermed, och bevakningen blef mindre sträng. Sjelf ville hon emellertid ej lemna denna plats, förr än hon fått Konungens eller åtminstone domstolens utslag beträffande sin fullkomliga oskuld, och det sålunda inför allmänheten blifvit ådagalagdt att alla de emot henne rigtade nedriga beskyllningarna voro ogrundade och endast uppdiktade af förtalet. — — — — 
— — — — — — — — — — — — — — — 
— — — — — — — — — — — — — — — 


November månad.

— — — — — — — — — — — — — — — 
— — — — — — — — — — — — — — — 
— — — — — — — — — — — — — — [1]

Rättegången rörande orsakerna till Prins Carl Augusts död närmade sig nu sitt slut, och domstolen hade funnit det ådagalagdt, att han dött en naturlig död, som förorsakats af ett slaganfall. Härigenom hade nu äfven såväl Grefve Fersens som hans olyckliga systers oskuld blifvit ådagalagd, och de hade sålunda blifvit fullkomligt rentvagna från de nedriga misstankar, som allmänheten rigtat emot dem. Konungen måste således anse det som sin pligt att gifva dem en offentlig upprättelse, för att full rättvisa skulle dem vederfaras. Det var derför nödvändigt, att Grefve Fersen erhöll en hederlig begrafning; detta kräfde helt naturligt Konungens rättskänsla, likasom det fordrades för

  1. Innehåller en beskrifning öfver Kronprinsen Carl Johans ankomst till Sverige och de politiska förhållandena.