personer antingen redan woro medlemmar af det förra Cabinettet, eller åtminstone gjort sig kände såsom ifrige anhängare af Hr Cannings system. — Samma blad lemnar följande teckning af den blifwande Premier-Ministern, Viscount Goderich. "Liksom Hr Cannings förwaltning i sjelfwa werket icke afwek från Grefwe Liverpools, så skall äfwen Viscount Goderich förblifwa Hr Cannings grundsatser trogen: uppå denna wisshet grundar sig nationens tillfredsställelse öfwer Konungens wal. Den ädle Lorden äger wäl icke sin företrädares lysande talanger, och skulle förakta hwar och en, som wille smickra honom med att låtsa tro det. Sällan framalstrar naturen sådane man, hwilka "göra werlden till sin piedestal, menniskoslägtet till åskådare, och sig sjelfwe till bildstoder." Det förflutna seklet har i England frambragt endast fyra sådane män: Chatham, Pitt, Burke och Canning. Sjelfwe Fox kunna wi, oaktade hans förtjenster, icke räkna till detta antal. Men det gifwes ett annat slag af talang, hwilket, om än mindre lysande likwäl icke är mindre sällsynt eller mindre gagnelig för det allmänna. Ett klart förstånd, en grundlig omdömesförmåga, ljusa och fördomsfria åsigter, sträng arbetsamhet i förening med obefläckad redlighet, djup hederskänsla, ett fritt och öppet handlingssätt och denna ädla försonlighet, som förstår att afwäpna motståndare och fängsla hjertan, — se der egenskaper, hwilkas milda inflytelse ofta werkat lika wälgörande för nationernas sällhet, som dessa bländande meteorere, hwilka någon gång framblixtra på den politiska horizonten. Viscount Goderich är en statsman sådan wi nu tecknat honom, och af denna orsak har Konungens wal funnit ett allmänt och och fullkomligt bifall."
Wi hafwe förut anmärkt, att sjelfwa de tidningar, hwilka utgjort organer för Hr Cannings oförsonlige motståndares hätskhet och skändliga anfall, numera synas göra rättwisa åt den hängångnes förtjenster, eller åtminstone stillatigande wörda nationens sorg. Rummet tillåter ej att meddela de utförliga teckningar af den store statsmannens lefnad och caracter, hwilka läsas i en mängd här utkommande Journaler; wi instränke oss derföre till anförande af några strödda reflexioner öfwer de wigtigaste momenterne af hans politiska werksamhet. Den herrligaste perioden af hans offentliga lif är wisserligen den, som börjar med år 1822, då han, efter Marquisens af Londonderry (Castlereagh) frånfälle, för andra gången utnämndes till Statssecreterare för utrikes ärenderna. Ända dittills hindrad genom mångfaldiga inskränkningar, kunde han numera utan yttre twång utweckla sina planer för Englands wälfärd samt frihetens och upplysningens befordrande. Man har gifwit andan af hans förwaltning namn af liberal; med större skäl kunde man säga, att den endast war resultatet af den klara insigt han ägde om sin tids fordringar och behof. Till upplysning häraf anföre wi det system han följde i hänseende till de nya Sydamerikanska Fristaterne. Hr Canning insåg att Spanska Amerika alldrig kunde blifwa lyckligt och blomstrande utan att äga frihet, lagar och en efter innewånarenes behof lämpad regering. Med klar blick insåg han, att de inre stormarne så wäl som den yttre osäkerheten alldrig kunde upphöra i dessa länder så länge deras oafhängighet ej blifwit
