Sida:Finlands Allmänna Tidning 1878-03-02.pdf/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
N:o 52.Lördagen den 2 Mars 1878.
FINLANDS ALLMÄNNA TIDNING.

Grekiska soldater ha deserterat till Thessalien för att sluta sig till insurgenterne. Ett lelegram från Athen af den 22 på aftonen till Daily News berättar, att turkarne samma dag på morgonen anfallit Platanos och inträngt i staden, hvarvid de satt en del af den i brand. Vid middagstiden hade insurgenterne emellertid fått förstärkning af en skara thebanska och andra frivillige och nödgade då turkarne att draga sig tillbaka.


Telegrafunderrättelser.

(Telegram till Finl. Allm. Tidning.)

LONDON d. 1 mars. I sitt svar på en interpellation af grefve Granville i öfverhuset förklarade sig lord Derby hafva skäl att tro, att freden skall undertecknas i morgon lördag.

WIEN d. 1 mars. I Polit Corresp. läses: Turkarnes förslag att uppskjuta det formela fredsslutet till dess konferensen sammanträdt, har kategoriskt tillbakavisats af Ryssland.


Wien d. 26 febr. Läget gestaltar sig spändare. Man fruktar att ryska regeringen skall fästa sig vid ryska folkets stämning och att inga eftergifter stå att vänta från Ryssland. Med hänsyn till de ryska truppkoncentreringarna på Siebenbürgens gräns skola der uppställas Honvedstrupper. — Härvarande hofparti vacklar. Å gårdagens hofbal var det militära elementet det förherrskande. Kejsaren underhöll sig på balen länge med sir Henry Elliot.

Ryktesvis förljudes, att den nye påfven förklarat sig såsom en motståndare till grekisk-orthodoxa kyrkan, Italien och Tyskland, samt tillika yttrar, att med den grekiska orthodoxien blott en half fred är möjlig.

Grefve Andrassy ärnar personligen deltaga å konferensen, oafhängigt af huru de öfriga stormakterna äro representerade. Man väntar, att konferensen skall sammanträda mot slutet af mars.

Wien d. 27 febr. Sulina är utrymdt af turkarne och besatt af ryssarne. Från Athen berättas att de turkiske irregulieres våldsbragder dagligen tilltaga. Grekiska regeringens bemödanden att iakttaga en hofsam hållning stöta på stora svårigheter, och den militära disciplinen begynner lida. Från en jägarbataljon vid gränsen till Epirus hafva 200 man under befäl af löjtnant Bairetari deserterat öfver till insurgenterne. Truppkommendören Sapunzakis med anlednig häraf bortkalla, bataljons kommendören, öfverstelöjtnant Dongles stäld till disposition, löjtnant Bairetari utstruken ur armérullan och prefekten i Akarnanien afsatt. De vid gränsen echelonnerade bataljonerna internerade i Domnitza och Agrimon.

Enligt dagens underrättelser har den fredliga stämningen åter i dag behållit öfverhand i Wien. Österrikiska arméns mobilisering skall blott utföras i ett inskränkt omfång och bero af konferensens utgång. Underrättelsen om ryska truppkoncentreringar vid Siebenbürgens gräns dementeras officiöst likasom de af Österrike tilltänkta motåtgärderna.

Malta d. 27 febr. Den engelska eskadern under lord John Hay, bestående af skeppen ”Minotaur”, ”Black prinsce”, ”Defence”, ”Shannon” och ”Foxhound”, har inträffat här på väg från Gibraltar. ”Coquette” har afgått till Besika viken, ”Helicon” och ”Bittern” skola närmast följa.

London d. 27 febr. Layard beklagar sig i en depesch öfver att i följd deraf att Porten bär kappan på bägge axlarna, äfvensom konfusionen i dess meddelanden, den diplomatiska förbindelsen med densamma har blifvit nästan omöjlig.

Bukarest d. 27 febr. De rumäniska trupperna hafva besatt Widdin och emottagas sympatiskt af befolkningen.

Athen d. 28 febr. Den grekiska armén uppbringas till 50,000 man. Gevär, ammunition och minkuttrar uppköpta i England för 85,000 pund sterl. Beställningar för 1,600,000 francs gjorda i Frankrike och Österrike. Från Krupp väntas 9 batterier fältartilleri.

London d. 28 febr. Napiers och Wolseleys utnämningar bekräfta sig. Standard dementerar att lord Derby med anledning af dessa utnämningar skulle afgå. Bladet tror dessa åtgärder nödvändiga, emedan England ej kan sanktionera de ryska vilkoren och svärdet måste blifva draget, om Ryssland ej gör eftergifter.

Enligt en depesch till Times från Athen, afreser Trikupis den 1 mars i specimission till stormakternas hof, och främst London. — Till samma blad telegraferas den 25 febr. från Pera: ”Bulgariens gräns ännu icke faststäld, debatterna om krigsskadeersättningen hafva ännu icke begynt, flottans utlemnande begäres icke. Ryssarne hafva hittills framryckt till Inburnu.”

(Telegram till Helsingfors Dagblad.)

London d. 1 mars. Till Daily Telegraph telegraferas från Wien den 28 febr.: ”Ryssarne ärna ännu beständigt inrycka i Konstantinopel med eller utan Portens samtycke. Brittiska regeringen har meddelat furst Gortschakoff, att hon vill återkalla sitt sändebud i Petersburg, lord Loftus, om detta sker.”


Officiela och legala kungörelser.

Sedan Distrikts-Ingeniören i Päijäne distrikt, under sistförlidne sommar, werkstält undersökning af Päijäne sjös norra och nordwestra tillflöden i Laukkas härad af detta län, för upprättande af stadga för flottning af wirke i antydda wattendrag, och derhos afgifwit förslag till bestämmelser i ämnet; warda lägenhetsinnehafware, strandegare samt egare af wattenwerk och fiskerier äfwensom alla andra som saken kan angå, härmedelst uppmanade, att inom trettio dagar efter det denna kungörelse blifwit afkunnad i Laukkas härads Kyrkor, och införd i landets officiela tidningar, hit eller till Kronofogden i berörda härad inlemna de anmärkningar emot Distrikts-Ingeniörens omförmälda förrättning, till hwilka de finna sig befogade, om de af en sådan förmån wilja sig begagna; hwarhos till kännedom meddelas, att handlingarne i ärendet skola afgå till bemälde Kronofogde, hos hwilken de som det åstunda, ega taga del af desamma.

Det åligger Kronofogden att efter nämnde tids utgång ofördröjligen hit öfwersända de anmärkningar, som tilläfwentyrs till honom ingifwas och tillika återställa handlingarna i målet. Wasa läns Landskansli, den 9 Februari 1878.

C. G. Wrede.
J. Ekström.
592

Som Bonden Elias Mattsson Ojala och hans hustru Kaisa Greta Johansdotter wid sökt lagfart å ett tjugufjerde (+124) dels mantal af Ojala skattehemman n:o 2 i Lochteå sockens Wälikannus by, icke kunnat behörigen styrka sina fångesmäns åtkomst och egda rätt till sagda hemmansdel, så har Häradsrätten i nämnda socken, medelst denna dag derom widtaget beslut, förelagt den eller dem som med stöd af bättre rätt wilja lagfarten hindra, att sin talan wid denna Rätt utföra och stemning dertill uttaga inom natt och år efter det denna kungörelse warit uti Finlands så finska som swenska allmänna tidningar tre gånger införd wid äfwentyr att den sökta lagfarten på den företedda utredningen meddelas. Lochteå den 5 September 1877.

På Häradsrättens wägnar:
Berndt Hällstén.
511(3—3)

Filosofie Magistern Edward Maunulin har hos Rådstufwurätten, med förmälan att en af honom från Nordiska Aktie bankens i Åbo filial den 19 sistlidne Mars köpt bank-postwexel N:o 2459, lydande å twåhundra fyratioåtta mark och ställd till order af Herr S. Lewänen, på okändt sätt förkommit, anhållit om wexelns dödande; och warder, med stöd af 68 § i nådiga wexelstadgan af den 29 Mars 1858, innehafwaren af berörde wexel förständigad att inom natt och år efter det denna stemning warit tre gånger minst fjorton dagar emellan hwarje gång införd i landets officiela såwäl å swenska som finska språket utkommande tidningar, wid Rådstufwurätten uppwisa änsagde wexel, wid äfwentyr att wexeln eljest kommer att dödas, derest ansökningen fullföljes. Wiborgs Rådhus, den 18 Augusti 1877.

På Rådstufwurättens wägnar:
  Carl Stråhlmann.  
449(3—2)   Th. Aschan.
F:d

Emedan Sjömannen Gustaf Wilhelm Sunell wid sökt lagfart å gården n:o 179 i westra qwarteret af denna stad icke kunnat utreda företrädarens åtkomst till nämnde gärd, warda, jemlikt Rådstuswurättens under denna dag afsagda utslag, den eller de som på grund af bättre rätt wilja klandra Gustaf Wilhelm Sunells åtkomst till berörde fastighet och lagfarten derå hindra härmedelst uppmanade att sin talan wid Rådstufwurätten utföra och stämning dertill uttaga inom natt och år efter det denna kungörelse warit tredje gången i landets allmänna tidningar införd, wid äfwentyr att lagfart å omförmälde gård meddelas. Raumo Rådhus, den 21 Januari 1878.

På Rådstufwurättens wägnar:
  Wald. Sjöblom.  
542(3—3) F:d  

Enligt Rådstufwurättens i Jywäskylä stad beslut för den 26 sistwikne Januari warda okände egarene till de twenne läderwäskor innehållande oförutullade och oförpassade handelswaror som undertecknad den 14 December sistlidet år å Rääkilä hemman i Rutalass by af denna socken i beslag tagit, härmed kallad och stemd att lördagen den 30 instundande Mars kl. 10 f. m. wid sagde Rådstufwurätt göra sina anspråk till sagde waror gällande wid förlust af all rättighet dertill framdeles. Korpelahti den 18 Februari 1878.

  A. Bärnlund,
534(3—1) v. Länsman

Trädgårdsskola.

Till undertecknads med biträde af statsmedel och under uppsigt af en utaf Kejserliga Senaten utsedd Direktion, härstädes inrättad trädgårdsskola med treårig kurs antages från den 1 nästkommande Juli sex elever, de der under lärotiden erhålla kostnadsfri såwäl theoretisk som praktisk underwisning, bostad, kost, ljus och wärme, med icke kläder och twätt.

De som önska winna inträde i skolan böra före den 1 instundande Maj till undertecknad skolans föreståndare inlemna ansökning, åtföljd av prestbewis om sökandens ålder och frejd, behörig målsmans skriftliga samtycke samt intyg öfwer färdighet i läsa och skrifwa, hwarefter de, som till elever antages, af mig derom i god tid före läsårets början underrätttas. Helsingfors, Villan Alkärr i Februari 1878.

543(4—2) M. G. Stenius
Adress: Trädgårdsmästar M. G. Stenius, Helsingfors, villan Alkärr.

Jemlikt Häradsrättens i Pielawesi sockens tingslag wid 1877 års winterting under § 38 meddelade beslut, uppmanas härmedelst den eller de, som i stöd af bättre rätt wilja klandra min åtkomst till 415 af skattehemmanet n:o 1 i Löytyjärwi by och Pielawesi socken, att inom natt och år, sedan härom tredje gången kungjorts, denna sin klandertalan efter utwerkad stemning, utföra wid förlust af rätt dertill sedermera.

Pielawesi, den 15 Januari 1878.
541(3—2) Dawid Hywärinen.

För att winna laga fastställelse uti halfwa Karjala eller Kesti skattehemman 524:dels mantal n:o 16 i Wieslahti by af Paltamo socken, Kajana härad och Uleåborgs län, enligt Häradsrättens utslag af den 21 sistlidne September fattade beslut. Får jag härigenom tillkännagifwa för dem, som tro sig hafwa bättre rätt till sagde hemman, göra sin lagliga anmälan för Häradsrätten i Paltamo socken inom natt och år sedan denna kungörelse blifwit tredje gången införd på Finlands Allmänna Tidning och Suomen Wirallinen Lehti. Paltamo den 29 December 1877

606(3—1) Anti Karhu,

Suutari skattehemman n:o 12 om 14 mantal i Laiwaniemi by och Nedertorneå socken har jag undertecknad tillhandlat mig af Hemmansbonden Isak Suutari för en köpesumma stor fyrahundra (400) mark, men alldenstund fastebref m. m. å nämnde hemman ej finnes, får jag härmedelst lagligen uppmana den eller dem, hwilka tro sig ega bättre rätt till nämnde hemman, att inom natt och år efter det denna annons warit tredje gången i landets såwäl swenska som finska tidningar införd bewaka sin rätt wid Härdsrätten i Nedertorneå och sin talan utföra

Nedertorneå den 15 Januari 1878.
440(3—3) Petter Kyöpmann eller Suutari.

Emedan Inhysesqwinnan Greta Huowinen, som i Ijo blifwit till ältenstap med mig trenne gänger förelyst, har afwikit orten utan att hennes wistelseort är känd, uppmanas hon härmedelst att inom natt och år efter det denna annons warit i landets officiela tidningar införd, låta sammanwiga sig med mig, eljest tager jag ut lysning med en annan.

Kyrö i Enare den 9 December 1877 551
Petter Pettersson Siiwikko.

Flyttningsbetyget till Kuopio n:o 11 gifwen från nedannämnde Kyrkoherdeembete år 1878 för Polisen Josef Sikanen och hans hustru Katharina Sofia Korhonen har under postbefordring förkommit och dödas härmedelst. Klander emot ofwannämndes frejd kan göras under loppet af den i lag stadgade tid till Kyrkoherdeembetet i Wiborg.

Wiborg den 26 Februari 1878. 582(3—2)

Min man Skräddaregesällen Michel Uskonen, hwars wistelseort är för mig okänd, anmodas inom natt, och år anmäla sig å Pastorsembetet i S:t Michel derest han will att wårt äktenskap skall forgå.

552(3—3) Sofia Ukkonen

För mig 1869 ifrån Säresniemi till Uleåborg uttaget hinderlöshetsbetyg till äktenskap, som förkommit, härmedelst dödas, och hinder emot mitt äktenskap anmäles hos Pastorsembetet i Uleåborg inom 8 månader härefter

572(3—2) Anders Josefsson Olfsbo
Politiekarl.

Lediga tjenster.

Sedan en kanslisttjenst i Kejserliga Senatens Finans Expeditionen blifwit ledig, ega hugade kompetente sökande inom trettio (30) dagar härefter, denna dag dock oräknad, till registrators kontoret för supplik-ärenderna i Kejserliga Senatens Ekonomie Departement inlemna underdåniga ansökningar om berörde tjenst, åtföljde af behörigen styrkta tjensteförteckningar. Helsingfors af Ekonomie Departementet i Kejserliga Senaten för Finland, den 20 Februari 1878.

587(3—2)

Hugade kompetente sökande till en Wagnmästaretjenst wid statsjernwägarnes station i Helsingfors uppmanas härmedelst att inom fjorton daga rhärefter, denna dag dock oräknad, före klockan tolf på dagen, till Jernwägsstyrelsen ingifwa sina af behöriga intyg om sin kompetens, samt frejd och läkarebetyg åtföljda ansökningar om tjensten. Helsingfors, af Jernwägsstyrelsen den 27 Februari 1878.

602(3—1) Enligt befallning.
C. B. Federley.

Lediga waccinatristjensten i Hollola prowincialläkaredestrikt kan hos prowincialläkaren i distriktet ansökas ino femtiosex dagar härefter, denna dag dock oräknad. Helsingfors af Medicinalöfwerstyrelsen den 25 Februari 1878.

604(3—1) På befallning:
Frans Johan Rabbe.


betrakta henne med lycklig glädje, och i hans blickar låg verkligen något af den fåfänga, hon förut begärt af honom. Det var i sanning knappt möjligt, att se en behagligare och mera intagande syn, än denna unga flicka i en kort uppskörtad kostym af svart siden öfver hvilken hon kastat en pelsbrämad sammetspaletåt, med den lilla koketta svarta hatten, från hvilken en rand af hvita fjädrar vaggade öfver hennes panna, och det friska leende ansigtet, som, infattadt i en fin hvit krage, höjde sig ur den tätt åtsittande paletån.

Hon uppläste ett gammalt, tungt ekskåp och tog ur detsamma ett par grå parfymerade handskar, dem hon med omsorgsfull försigtighet drog öfver sina vackra, fina fingrar.

— Jag har här allt ännu, sade hon, under denna sysselsättning blickande in i skåpet, det förseglade kuvertet med den fransyska adressen, som du lemnat i mitt förvar; — skola vi ej engång bryta det eller skrifva till den man hvars namn står på omslaget? Hemlighetsfulla, gamla papper, fortfor hon med en viss allvarlig vigtighet, kunna stundom bringa lycka — hvem vet, om det ej står något deruti om ett stort arf.

— Låt det lungt ligga, sade Karl höjande på axlarna, jag har gifvit det åt dig, emedan det ligger säkrare här i det gamla skåpet, än hos mig. Jag bevarat det så troget och samvetsgrant emedan det är ett testamente af min far, som åter erhållit det af sin farfar.

Han har, som den gamle Rehfeld säger, engång skrifvit till Paris under den adress papperen bär, men ej erhållit något svar. Den gamle notarien Pierre Lemaistre kan väl ej heller lefva efter så lång tid, och hvad de än må ha innehållit, är det säkert längesedan gömdt och glömdt.—Jag har en viss vidskeplig fruktan att bryta sigillet, fortfor han, tagande ett stort fyrkantigt kuvert, som var försegladt med ett vapen i rödt lack, ett ögonblick ur skåpet — men om du är allför nyfiken, sade han sedan leende, och tror att det innehåller någonting godt, så kunna vi ju engång öppna det och låta öfversätta innehållet för oss, som förmodligen äfven är fransyskt som adressen.

— Det vilja vi göra, sade hon, i det hon med välbehag betraktade den fina banden, igenknäppte den andra handsken: — men låt oss nu gå, sade hon sedan, tagande papperen ur hans hand och åter kastade dem i skåpet, hvilket hon sedan läste, det är hög tid.

Hon skyndade ut, väntade sedan några ögonblick otåligt trippande på trappafsatsen, medan Karl gick in till sig och tog öfverrock och hatt, och sedan stego båda, i det hon smekande hängde vid hans arm, nedför trappan.

De funno snart en droska, hvilken med den för dessa kommunikationsmedel egendomliga, långsamma rörelsen, som ofta kom Fanny att uppge otåliga utrop, förde dem till den aflägsna vid Chaussestrasse belägna Waltersdorff theatern. De funno ännu två parkettplatser och snart sutto de i den fullkomligt fyllda salongen i den lilla elegant prydda theatern, i hvars loger genom dragningskraften af den nya komedin talrika representanter af hufvudstadens bästa societet församlat sig.

Fanny var lycklig, oroligt vände hon sig hit och dit på sin plats, öfverallt lät hon sina glänsande ögon sväfva och oupphörligt hade hon att till sin fästman hviska den ena och den andra anmärkningen, ibland öfver en fruntimmers toilette, ibland öfver den eller den herrn, som från logerna genom sin kikare såg ned på parketten, hvarvid hon utvecklade en märkvärdig kännedom om personer och förhållanden inom de högre sällskapskretsarna.

Karl Berg afhörde lungt och vänligt alla hennes anmärkningar, mera för Fannys skull än af intresse för det som hon sade honom. Han gladde sig öfver den unga flickans lycka, om äfven i denna glädje en lätt förstämning blandade sig, öfver att hon fordrade yttre medel, för att hennes ögon skulle stråla så klara, hennes läppar le så gladt.

Representationen började. Den öfverallt tilltalande och ofta till verklig genialitet sig höjande musiken gladde och muntrade den unge arbetarn; dock kunde de burleska förvecklingarna i handlingen ej vinna hans smak, 6åsom fallet var med Fanny hvilken vid hvarje komisk scene lät sitt glada skratt ljuda.

Vid slutet af första mellanakten syntes i en af proscenium logerna, i hvilken redan satt en officer och en civil, prins von Trachenfeld. Han satte sig vid logens bröstvärn, förde sin lilla kikare af elfenben till ögonen och började mönstra salongen, — till först logerna, sedan parketten.

Efter en stund fästades de stora glasen som betäckte prinsens ögon, på den plats, som intogs af Fanny och Karl Berg.

Prinsen gjorde en rörelse af glad öfverraskning, länge förblef hans kikare riktad på samma ställe, sedan lade han den långsamt på barrieren och böjde likasom tillfälligtvis och ofrivilligt, men dock lätt leende och med blicken fästad på den unga flickan, hufvudet.

Karl Berg hade observerat prinsens inträde logen.

(Forts.)