6
karaktär sådan den avspeglade sig i den offentliga meningen, så var han i sina vänners och kritikers ögon en ganska otrevlig karl så ofta de själva voro ur humör; voro de däremot vid gott lynne, så var han en rätt trevlig karl; och voro de vid intet särskilt lynne alls, så ansågs han å karaktärens vägnar för ett slags blandning av svart och vitt.
Eftersom han visade sig sex gånger flera dagar i söcken än i helg, var farmare Oaks uppenbarelse i hans gamla kläder den bäst bekanta — den bild hans omgivning gjorde sig av honom var alltid klädd på det viset. Han bar en lågkullig filthatt, som hade vidgat sig nedtill genom att ofta tryckas ned över öronen för säkerhets skull, då det var blåsväder, och en rock efter Dr Johnsons snitt; hans lägre extremiteter inrymdes i vanliga läderdamasker och väldiga stövlar, vilka gåvo fötterna ett rymligt kvarter, och voro så konstruerade, att deras bärare kunde stå mitt i en älv en hel dags tid utan att känna av det; ty deras upphovsman var en samvetsgrann karl, som alltid sökte uppväga sina skapelsers brist på skönhet genom storslagna dimensioner och gediget arbete.
Herr Oak medförde alltid i egenskap av fickur en tingest som kunde betecknas som ett litet bordsur; det vill säga, det hade formen av ett fickur och avsåg även att vara ett sådant; men till storleken var det ett litet bordsur. Denna tidmätare, som var flera år äldre än herr Oaks farfar,
