34
hos mig, Elsa, om du stannar här en längre tid. Det skall glädja mig mycket att se dig.
Elsa svarade med en stel bugning och slöt sig sedan till väninnorna, när de följde Suse genom trädgården. Flickans informella sätt förargade henne; hur kunde hon väga kalla henne »du»?
— — —
På eftermiddagen satt Elsa med en bok vid fönstret och tittade med förtretad min ut i trädgården, där det störtregnat sedan en timme. Så rycktes farstudörren upp, och en klar röst ropade:
— Elsa — är du där? Och Elsa flög ut ur rummet, slog armarna om halsen på lilla grevinnan och utropade:
— Ack, Wally, en sådan tur, att du kom! Jag höll på att dö av idel tråkighet!
— Kom med, Elsa, sade Wally. Vi ha hittat på något förtjusande roligt.
Elsa öppnade dörren till vardagsrummet.
— Mamma, Wally är här och hämtar mig. Får jag följa med henne? Ja?
— Ja, gör det, barn.
— Om en halvtimme komma vi allesammans i högtidlig procession för att avlägga ett besök hos er, fru geheimerådinnan, tillade Wally, och sedan försvunno båda flickorna skrattande.
Något senare sysslade Dora ute i köket, när Elsa kom insmygande till henne. Nu strålade hela hennes vackra ansikte av ungdomslust.
— Nu ser du helt annorlunda ut än för en stund sedan, barn.
— Ja, Dora, men så ha vi också haft förtjusande roligt. Lilla grevinnan är vådligt trevlig.
— Ja, barn! Ja visst, barn! instämde gumman ivrigt.
— Och Dora, pratade Elsa på, hon är tillsammans med de andra inne hos mamma, och sedan ämnar hon avlägga ett besök hos dig, så att du äntligen slutar att förväxla henne med de andra.
— Jaså, sade Dora helt förtjust, lilla grevinnan tänker avlägga ett besök hos mig. Den lilla ängeln! Men barn … måtte jag blott känna igen henne! Jag