72
— Hur skulle det vara, om vi inövade ett litet lustspel till tants födelsedag?
— Härligt! Utmärkt! Du överträffar dig själv!
Dessa utrop visade Eva mer än tydligt, att hon träffat det rätta. Hon nickade belåtet.
— Jag var säker om ert samtycke, ty varenda förståndig människa tycker om att spela teater.
— I så fall hör jag till de oförståndiga! utbrast Suse skrattande. Jag kan inte tänka mig något förskräckligare, än att sätta sig in i en annan människas väsen och återge det. Jag skall baka en god födelsedagskaka åt er, men låt mig slippa att vara med om de där dumheterna, ty jag skulle bara förstöra alltsammans för er.
— Det tror jag, Suschen, sade Wally. I så fall måste man tilldela sig en god husfes roll.
— Jag — en fe! utbrast Suse i uppriktig förfäran. Barn, jag skulle blamera er grundligt. Vänd er till min bror Gerd; han är märkvärdigt bevandrad i dylikt och har en hel massa små teaterpjäser.
Flickorna blevo förtjusta och bådo Suse förbereda Gerhard på äran av ett besök av dem. Och de begåvo sig också mycket riktigt av, så fort lektionerna voro över för dagen.
Gerhard visade sig mycket intresserad för saken och hade redan plockat fram flera pjäser, vilkas innehåll han i korthet omtalade för flickorna.
Efter mycket prat valde de ett vackert lustspel, för vars uppförande erfordrades just en herre och fyra damer, ty att Gerhard skulle spela med, var något alldeles självklart. Och nu övergick man till fördelningen av rollerna.
— Den saken få damerna avgöra själva, förklarade Gerhard.
— Jag tycker, att Elsa skall ha huvudrollen, avgjorde Eva. Hon är den dagen vår gäst, och vi äro hemma hos oss.
Detta var riktigt förståndigt talat av Eva, och Elsa var nog nådig att taga emot den henne erbjudna rollen.
Och sedan följde en trevlig tid för ungdomarna, ty