Sida:Folksagor.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
14
FÅGEL DAM

Han skyndade sig upp på vinden efter de fyra tunnorna råg och när Fågel Dam ätit upp dem bad han prinsen att hänga skåpet med guldkronorna på ena sidan om hans hals och på den andra skulle han hänga så mycket silver och guld att det vägde jämnt med skåpet. Själv skulle prinsen sätta sig på fågelns rygg och ta ett stadigt tag i nackfjädern.

Och så bar det i väg med en sådan fart att det susade i luften och snart nog hade de tagit kapp skeppet. Prinsen ville gå ombord för att hämta svärdet. Han var rädd att någon skulle få se det, och trollet hade ju sagt att ingen skulle få veta om att det fanns, men Fågel Dam sa att det fick göra detsamma för ögonblicket

»Riddar Röd får säkert inte tag på svärdet», sade fågeln, »men kommer du ombord slår han nog ihjäl dig, ty han vill själv ha den yngsta prinsessan. Men du kan vara lugn för henne, ty varje natt lägger hon ett bart svärd framför sig i sängen.»

Sent omsider kommo de fram till trollprinsen och där blev kungasonen så väl mottagen att det fanns ingen hejd på det. Trollet visste inte hur väl han ville prinsen, som tack för att han slagit ihjäl stortrollet och gjort trollprinsen till kung. Han hade gärna givit honom sin dotter och halva kungariket Men yngste prinsen hade nu en gång förälskat sig i den yngsta prinsessan så pass, att han inte hade ro i kroppen varken dag eller natt, utan bara bidade ett tillfälle att få resa sin väg. Trollet bad honom ta saken med ro och talade om att skeppet måste segla i nya sju år innan det skulle komma hem.