Hoppa till innehållet

Sida:Folksagor.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

FÅGEL DAM.

Det var en gång en kung, som hade tolv döttrar. Han älskade dem så högt att de ständigt måste finnas i hans närhet. Men varje dag när kungen sov middag, passade prinsessorna på att gå ut på promenad. En gång när kungen sov middag gingo prinsessorna ut, men de kommo aldrig igen. Då blev det stor sorg över hela landet och kungen sörjde mest av alla. Han sände bud åt alla håll både i sitt rike och i grannländerna, han lät lysa efter dem i alla kyrkor och alla kyrkklockor ringde, men prinsessorna voro och förblevo borta, och ingen visste vad som hänt dem. Till sist sades allmänt att de blivit bergtagna.

Det dröjde inte länge innan ryktet spred sig vitt och brett omkring, ja det nådde till främmande land också och historien berättades för en kung som hade tolv söner. När prinsarna fingo höra talas om de bortkomna prinsessorna, bådo de sin far om lov att fara för att leta efter kungsdöttrarna. Han ville ogärna giva dem lov, han var rädd att han aldrig skulle få se dem mera. Men prinsarna böjde knä for honom och bådo så länge, att han till slut måste ge sitt samtycke. Han utrustade ett skepp och befallde Riddar Röd till styrman, ty han kände väl till farvattnen.