Sida:Folktro, sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

TROLL.

21. Mor Schelin i Slätt såg, berättar hon, då hon gick över gården, två ljus brinna i dörren till logen. Hon klev på. Då slocknade ljusen, och hon hörde, huru det klafsade och tjafsade efter fötter, som springa. De försvunno bort i berget. (Berättat av hennes dotter, 50 år.)

22. I fäbodarna satt en jänta och vävde sent på hösten. “Skynd' dej och och skjut skelet och laga dej hem till kvällen!“ manade trollen henne. Men hon gjorde sig ingen brådska, och så kom snön. När bygdens folk anlände för att hämta henne och boskapen, var hon borta. Trollen hade tagit henne, och det måste ringas i kyrkklockorna, innan hon kom lös (samma källa som 20).

23. Bergsten (se 8) körde en gång från Attmar hem till Njurunda. Vid Stångholmsbron stannade hästen och kunde ej förmås gå fram. Han lät