Sida:Folktro, sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

RYSSARNAS HÄRJNING.

167. Under ryssarnas härjningar av norrländska kusten på 1720-talet blev även Njurunda hemsökt. En sägen därom lever kvar.

Då folket i Skottsunds by fick höra talas om den fruktade fiendens ankomst, flydde de till skogs med sin käraste och värdefullaste egendom. Endast en gammal gubbe stannade kvar och vägrade följa med, då de andra drogo bort. Han hade sina egna funderingar, ty det var “gammalsvenskt blod“ i honom. Då han blev ensam, tog han fram en gammal “stor-bössa“, av grov kaliber, laddade henne med skrot och hagel och begav sig sedan utom byn ett stycke och lade sig i försåt i en åker vid vägen, som ledde fram till kyrkan. I sinom tid kom en fientlig patrull på väg till byn. Då den kommit mitt för platsen, där gubben låg, tog denne säkert sikte på den främste ryttaren och tryckte av. Det blev en hisklig skräll, eld och rök, ryttaren föll av hästen och förvirring uppstod bland de övriga, som vände och hals över