Sida:Folktro, sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.djvu/75

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
76
ORDSTÄV

177. “Vandra äligt, så ä’nt’e fäligt!“

178. “Slå på portmonnän och hoste grovt, så tror dom, att du är från Dingersjö!“

179. “Tunnt! Tunnt!“ sa Nyman. (Ordstäv bland fiskare.)

180. “De’ va sjungande pris 3 riksdaler för 12 bockar!“ tyckte Nisse Lang, då han pliktade den summan för smädelse av häradsrätten.

181. “Va’ säg han, den djävelen?“ frågade gamle Jon Månssa kamraten, då prästen ville, att han skulle läsa på husförhöret.

182. "Dom tycke nog, att de’ ä’ bra, dom som ä’ van me’ de’,“ förklarade pojken, som förmanades inte svärja.

183. “Pojka ha hästkrafter och jäntan karlkrafter!“ skröt Jon Månssa av sina barn.

184. “Fan, att jag skulle komma i den här dyngan!“ klagade tjuven, då han blev fast.