Comp. gradernas och Particip. sterion. 69 FS. m^ili inul-i NIU3U' /af U^I^NI-, ester Lat. rna/o/' ):^ F'N. niiiiill inuiri ineztr /««'lo/' och «la^li. litili niinni ininztr (af iTiini.) wen ellii) "^ alt. Af de begrepp, hwilka beteckna ett relativt localt forhU lande, kunna lika litet i wart fornsprak, som i andra, adjecti viska posmver finnas, blott comparativer och superlativer, eller rattare comparativiska och superl. adjectiver; roten ar ett ad verb eller en prsoposition. (veslr) ve«tri vestiiz^r. (sr»lu) Q-LMi-i sliilli«tr. (ni^ll) ueVri ns^ztr, ne^U'. <nl) elri, osil «lstr, olztl. (inn) innri, i ^ii iuBt,r innri, i ^ii iuBt,r. <«jI) si^Fari LiV33tr« <«V) c«^ri «eslr. (f^ri, -) f^ri'i f^rsti'. <Nli) N3LI» I!N8t!' . Comparativerna stecteras alltid swagt; mase. och neutr. i sing. som swaga adjectiver; fem. sing. som swaga subst. fem. pci -i (Nvi). I plur. i alla kon och casus endast i, dock finnes ofta dat. pl. pa -um s. lieilnni. 6i!. Participiernas flerion. Om de sub stantiva participierna ar redali taladt §. 59 in sine. De ad jectiva prnt. part. activ. pa -«nlli ga alldeles som comparati verna; afwen har finnes ock dat. pl. pH un» med eller utan omljud, t. eI. andock i F.iN. lls»n<lum lnijllnuin. Om swaga verbers prsst. part. pa -inn eller Yr se §. 60. De starka verbernas gs regelmastigt såsom adjectiva, med eli sion af i uti formerna -na, -num, -var, -uu; icke »iun»r, inni) iuu». (auzdr) F. - S. s>Btri, F. -N . e^ztri F. - S. sl,3sU', F.- N< auztaztr. (mM) «I>tri «^>2t!, u^taxtr.
