102 Syntar. Nomina. Pronomina. na wandningar, hwilka, nar de skola omsattas i nyare språk, maste undergå en omstrifning, t. er. l,»nn var »llr» sliallla N»081,,', icke bokstafiigen «han war dell storsta af alla skalder», utan «han war en mycket utmarkt skald»; — l,«u v»r »llr» Kven,,» friVl,3t) hon war en ofantligt wacker qwinna (ej den aldrawackraste). Nar pron. pers. wi, ni (vit, ver, skola sta i genit. partitivus, sattes afwen har pron. postessivum, t. er. li vorr vlirr hriF^a, hwar och en af ost tre. §. 108. Uttrycket «egen», t. er. «mitt eget hus», «min egen hustru», kan wal ofwersattas med ei^inu; men mycket oftare nyttjas dock i genitiv, och det postessiva pronom. i casus, numerus och genus som B^»lfr, ej som det styrande or det, t. er. i «Ml» HinB l,iiB>, i ditt eget hus (icke BMlfg Ainu ll»i8l); Il»n I^ar^l l«ouu sms, han slog sin egen hustru (icke sHMs sin»). H. IW. Pronomen interrogativum l»v»t har oftast dativ efter sig, sallan genitiv, t. er. l»vnt manni or liaun, livat cl^ri «r h»t, hwad for en man, hwad for ett djur ar det? §. 110. Dativus begagnas, ulom i egentliga dativicon structioner, wid alla tillfallen, der Latinet har ablativ; den ar 1) dativus instrumentalis och qualitativus, t. er. l»on v»r lro^in lieslakotuln till llan», hon bles ihjaltrampad af hastfot ter; l»»nn var friVr s^num, han war wacker till Utseendet; — 2) dativus proportionalis wid comparativer, t. er. hon var u,l!<lu sl-iVari en mycket wackrare an Thora; tvem «run, luiuil» en mark; 3) i stallel for utelemnadt en (czu»m) efter comparativus! linnu v»r liver^um inanni Bterli»ii, i st. f. Bterk»ri en liverr m»Vr; detta uttryckssatt begagnas afwen oegentligen, likasom superlativ wid »llr» enligt §. 107: l,»nn var llveiHuln m»nni l>:«rri olt lriVar!, ): utmarkt reslig och wacker. 4) Med prsep. »t och participium, likasom det Latin ska ablativ absolut, t. er. »t hvi Lu^^u — lwe laoto; »t
