Sida:Frälsningsarméns öfwerensstämmelse.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
7

till Kristi församling: Du har tagit fel under alla tider och sysslat med onyttiga ting, under det du brukat ditt dop.

Jesu andra sakrament, nattwarden, Guds barns himmelska fröjdemåltid på jorden, i hwilken de werkligen äta Jesu lekamen och dricka hans blod, behandlar armén ungefär med samma förakt som dopet. På frågan om hwad armén lärer om nattwarden, swarar Booth i sin katekes för år 1881: Ifall bruket deraf styrker soldaternas tro, så anbefalla wi den. Men frågar man widare: Har nattwarden någon wäsentlig betydelse för medlemmarne, eller kan den tjena till deras frälsning, så swaras der: wisserligen icke. Det som hufwudsakligast behöfwes för att blifwa frälst, är en helgad wandel och den uppenbarelse af kärlek till Gud och menniskor, som förwärfwas och bewaras genom den Helige Andes kraft och genom tron på Kristi blod.

Nattwarden firas derföre i allmänhet icke i armén. Den är att betrakta så godt som afskaffad ibland dem, åtminstone såsom sakrament.

Så dömer och lärer Booth och hans armé om den handling, hwilken Jesus tillägger en så stor betydelse, att han insätter den till fortfarande bruk i sin församling och till hugfästande af Hans åminnelse för alla tider med de orden: gören det till min åminnelse, Luc. 26: 19; och om hwilken hans apostel säger i 1 Kor. 10: 16: wälsignelsens kalk, som wi wälsigna, är han icke en delaktighet af Kristi blod? Det bröd, som wi bryta, är det icke en delaktighet af Kristi kropp? Och åter 1 Kor. 11: 26: — — till dess Han kommer.

Under det att, som ofwan är omtaladt, armén ringaktar eller föraktar det af Herren instiftade dopet, så har den i dess ställe uppfunnit en nästan löjlig ceremoni, genom hwilken ett barn upptages i armén och, som det heter, dermed öfwerlemnas åt Herren. Förordningen härom lyder så:

”När en soldat i frälsningsarmén will offentligt gifwa sitt barn till Herren, må han komma öfwerens med kaptenen derom. Barnet skall helst wara klädt i arméns uniform, men om detta är omöjligt, bör det åtminstone prydas med ett rödt band. Föräldrarne taga plats på kaptenens wenstra, löjtnanten på hans högra sida ”för att gifwa befallning om salwornas affyrande”. Öfwer kaptenens hufwud swajar frälsningsarméns banér. Kaptenen uppläser först följande: ”Om du will, att Herren skall taga detta barns själ och kropp i besittning, det alltid skall göra hans wilja och icke något annat, må du wara willig till att låta det